Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moscheles, Ignaz - Moszkowski, Moritz - Moul-Retz, Louis Pierre Gabriel Bernard - Mounet-Sully, Jean - Munkaczy, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållanden. 1816 företog M. sin första
konsertresa tilL Munchen, Dresden och
Leipzig, reste 1820 till Paris, der han
väckte sensation, slog sig ned i London
1821 och blef snart den mest eftersökte
läraren, på samma gång som hans
anseende som tonsättare hastigt växte.
Upprepade resor till kontinenten höllo äfven
der hans virtuositet i friskt minne, och
när Mendelsohn 1843 grundade
konser-vatoriet i Leipzig, försäkrade han sig
om Mrs medverkan. 1846 tillträdde han
lärareposten vid nämda konservatorium;
han bidrog mycket att utbreda den unga
anstaltens anseende. Att inom kort en
mängd de utmärktaste pianister utgingo
från detta konservatorium, var till
största delen hans förtjenst. M. utnämdes
1835 till ledamot af svenska musikaliska
akademien. Han dog 1870. Hans
tonsättningar äro af olika värde. Högst
skattas hans pianostudier (op. 70 och
95), konserterna i c-dur och g-moll, duon
för två piano: "Hommage a Handel",
och Sonate mélancolique.
Moszkowski, Moritz, tysk pianist och
tonsättare, född 1854 i Breslau, der han
erhöll sin första undervisning i piano.
Studerade 1865—68 vid konservatoriet i
Dresden och tre år senare vid Sterns’
konservatorium och Kullaks akademi i
Berlin. Yid sistnämda läroanstalt
verkade han jemväl under flere år som
lärare. Vid nitton års ålder gaf han sin
första konsert i Berlin och väckte redan
då uppseende som pianist och tonsättare.
Moul-Retz, Louis Pierre Gabriel
Bernard, fransk målare och tecknare,
känd under namnet Stop, född i Dijon
den 5 juni. 1825, studerade juridiken, blef
advokat och juris doktor, men utbytte
i Paris 1850 denna bana mot måleriet.
Han ingick nu i Gleyres atelier och
ut-stälde under de första åren några
historie- och genremålningar samt porträtt,
t. ex. den blindes botande i Jeriko,
pilgrim i Rom; men småningom öfvergick
han till teckning af illustrationer och
karikatyrer och förvärfvade sig ett
betydande namn såsom en spirituel
medarbetare i tidningarna Illustration,
Mu-see des famiiles, Journal amusant och
Charivari. Åtskilliga af dessa teckningar
utgaf han i samlingarna Betes et gens
(1876), Ces messieurs (1877) och Nos
excellences (1878).
Mounet-Sully, Jean, fransk
skådespelare, född i Bergerac 1841; visade tidiga
anlag för teatern, men kunde, i följd af
motstånd från sin familj, icke inträda
vid konservatoriet, förr än han fylt
tjuguett år. År 1868 fick han ett första;
pris i sorgespelet och uppträdde strax
derefter på Odéon, men tillvann sig ej
stor uppmärksamhet. Under fransk-tyska
kriget var han mobilofficer och ämnade
öfvergifva teatern, men 1872 erbjöds han
att uppträda på Théátre-Francais och
gjorde lycka såsom Orestes i Racines
sorgespel "Andromaque". Från 1874 är
han sociétaire vid nämda teater. Bland
hans förnämsta roller märkas, utom
Nero-i "Britanniens", Hippolytes i "Phédre"
och flere andra i de franska klassiska
skådespelen, Jean i "Jean de
Thomme-ray", Didier i "Marion Delorme", Gerald
i "La fille de Roland", Gérard i
"L’Etran-gére" samt titelrollen i »Hernani". Han
har mindre vanliga
skådespelareogenska-per i så väl yttre som inre afseende.
Hans figur är reslig, välväxt och.
elastisk. Hans ansigte är mycket
uttrycksfullt, med sympatisk blick och stor
förmåga att återgifva olika . sinnesrörelser.
I hela hans framställningssätt ligga kraft
och värme, men kraften slår stundom
öfver i åtbörder utan måtta, och värmen
urartar till en eld, som sprakar mer än
den lifvar. Den sanna konstnärsglöden
finnes dock på botten och skänker
intresse åt allt hvad han spelar. Den, som
skådat Mounet-Sully och Sarah Bernhardt
spela mot hvarandra, t. ex. i "Hernani".
glömmer ej så lätt en sådan scenisk
högtid.
Munkaczy, Michael, är en af de mest
ursprungliga och mest storslaget anlagda
konstnärspersonligheter vår samtid har
att uppvisa. Han är född i en ungersk
by, Munkacz, 1815, framlefde en sorglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
