Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neuville, Alphonse de - Ney, Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egen hand. Af Delacroix rönte han välvilja.
Han började måla soldattavlor, bilder från
italienska fälttåget och från krimkriget.
Han fick medaljer 1859 och| 1861, men
egentligt populär blev han ej utan måste för
att livnära sig bli tecknare. Till Guizots
"Histoire de France" och flera andra verk
har han lemnat oräkneliga teckningar och
endast Doré har i produktivitet
öfverträffat honom inom denna genre.
Med fransk-tyska kriget inbröt en
ny-period i Neuvilles konstnärsbana.
Under kriget tjänstgjorde han som
ordonnansofficer hos general Talliers, deltog i
flera strider och gjorde dessemellan
studier. Efter detta krig blef han
hufvudmannen ibland republikens
krigsmålare, och nu hade han en publik, som
uppskattade hans verk i sådan grad att
ingen af hans samtida yrkesbröder nådde
en sådan popularitet som han hos
sjelfva folket. Med gripande sanning
framstälde Neuville den franska soldaten i
hans mod och sjelfuppoffring. Han
målade ej segrar och förhärligade ej
härförarne — det var mannen i ledet han
må-. lade. Och just genom detta sitt stoffval
har han liksom hans medtäflare Detaille
och Dupréz gifvit blad ur Frankrikes
oskrifna historia. Han målade detaljer,
anfall och försvar af bygnader, skansar,
jernvägsbanker, strider vid förposterna,
på gator. Och alltid utmärktes hans
bilder för samma öfvertygande sanning,
samma djupa kunskap om det moderna
krigets karakter, samma kännedom om
soldatens hållning och utseende i elden,
som stridande, sårad, fången eller död.
En gripande berättare var han.
Tekniken beherskade han öfverlägset.
Man fäste sig ej vid hans något tunga
färg för lifligheten i hans teckning, den
mästerligt skildrade rörelsen hos hvarje
figur, den utsökta karakteristiken af
krigare från olika länder, den ytterst
verkningsfulla kontrasten mellan franska och
tyska typer.
Sitt första stora rykte vann Neuville
1873 med den gripande taflan "De sista
patronerna", en episod från striden vid
Bazeille. Bland hans senare många
dukar märkas "Episod från slaget vid
Forbad^, "Anfallet på ett barrikaderadt
hus i Yillersexel", »Preussiska fångar i
kyrkan vid Yillersexel" m. fl. Allra mest
framstående är "Le Bourget", ett minne
från en med rasande häftighet utkämpad
strid den 30 oktober 1880. Taflans ämne
är kändt öfver hela den civiliserade
verlden: de sårade, dödströtte soldaterna,
återstoden af den lilla franska styrkan, hvilka
komma utbärande ur den belägrade
kyrkan med sin döende officer, hvarvid
fienden sänker sina vapen och striden är slut.
I bredd med denna tafla, som äfven i
Berlin blef särdeles berömd, då den
förekom på akademiska utställningen 1879,
stården väldiga panoramabilden i
Champs-Elysées, framställande drabbningen vid
Chantilly och målad af Neuville och
Detaille i förening. De i aqvarell gjorda
skizzerna dertill vunno allmän beundran
på pariseraqvarellisternas utställning 1883.
I Stockholm förekom sommaren 1884
på Blanchs utställning en af Neuvilles
mest karakteristiska, ehuru ej mest
framstående taflor, "Blodbadet vid St.
Privat", en med berättigadt raseri framstäld
scen af ett nederlag för fransmännen.
Till omvexling med krigsmålningar ne
fullbordade Neuville under sina årliga
uppehåll vid Frankrikes norra kust flera
fredliga bilder ur strandinvånarnes lif.
Neuville afled 1885 och begrofs med
militäriska hedersbetygelser och under
allmänt deltagande. Hans namn var
också kändt i hvarje koja inom
Frankrikes gränser.
Ney, Elisabeth, bildhuggarinna, född
1830, elev af akademien i Berlin, har
gjort sig känd icke blott genom sina
spirituel uppfattade och förträffligt
karakteriserade pqrträttbyster, t. ex. Jakob
Grimm (1863), Garibaldi, Joachim,
Arthur Schopenhauer, furst Bismarck (1867),
modell efter statyn af konung Ludvig II
af Bayern, utan äfven genom den
storartade figuren af en fängslad Prometeus.
1870 begaf hon sig ifrån Berlin till
Munchen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
