Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nielsen, 3) Bertine Marie - Nielsen, 4) Clarin Arnoldus - Nielsen, 5) Johan - Nielsen, 6) Nicolai Peter - Nielsen, 7) fru Oda Laurenze Helmine, född Larssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Drottning Margareta" och lady Eussel i "Lord I
William Bussell".
4) Clarin Arnoldus, norsk
landskapsmålare, f. i Mandal d. 23 Maj 1838,
har funnit sin utveckling under
Gudes ledning i Dusseldorf, men har se- j
dan början af 1870-talet bott i Kristiania.
Hans förträffliga studier utmärka sig
genom en slående natursanning, förenad
med djup känsla och kärlek till den
natur, som är hans pensels föremål. Och
åtskilliga hans taflor höra till den yngre
norska landskapsskolans förträffligaste
alster genom sin flärdfria sanning och
djupa stämning.
5) Johan, norsk landskapsmålare, f. i
Kristiansand den 29 Augusti 1863 har
Tält Munchen till vistelseort, och
endast sällan har man numera i hemlandet
tillfälle att se hans alltid tilltalande
skildringar af den norska naturen. Hans
hustru Clemense N. är en begåfvad
stillebensmålarinna.
6) Nicolai Peter, dansk
skådespelare, född den 28 juni 1795 i Frederiksberg
på Själland, der hans fader som
stallmästare stod i spetsen för det berömda
fre-deriksborgska stam-stuteriet. Sedan han
blifvit kadett i landkadettakademien 1808,
utnämdes den unge mannen tre år
senare till artillerilöjtnant och placerades
vid garnisonen i Helsingör. Här kom
han tillfälligtvis att spela komedi vid
några sällskapsspektakel och detta i
förening med hans ringa lust för det
militära ståndet förmådde honom att egna sig
åt scenen. År 1820 sökte han och fick
äfven afsked som officer, och ledan den
12 september s. å. debuterade han som
Axel i Oehlenschlägers "Axel och
"Valborg". Hans första uppträdande väckte
stormande entusiasm; allt hos honom var
ock förenadt att hänföra publiken. På
den kraftfulla gestalten satt ett
ungdomligt, skönt ansigte med de ädlaste drag,
iipplifvadt af ett par stora talande ögon
■och hvartill kom en organ så klangfull
så klart ljudande och böjlig, att man
sällan hört maken på någon scen, samt en
naturlig, ren och ädel diktion. Nielsen
var ända från första ögonblicket
sjelfskrifven att intaga en af de yppersta
platserna vid kgl. teatern, i synnerhet sedan han
som Figaro i "Barberaren i Sevilla" och
som Tony Lumpkin i "Feiltagelserne"
hade visat, att han med lika god
framgång kunde uppträda i lustspelet som i
tragedien. Det blef dock denna
sistnämda som inbragte honom hans största
triumfer och sedan han under årens lopp
öfvergått till det äldre rol facket,
skapade han en rad figurer, som gjort hans
namn odödligt på den danska scenen.
Bland hans mest framstående roler — 434
till antalet — kunna nämnas: Hagbart i
"Hagbart och Signe", titelrolen i
"Hamlet" (1826), Harald i "Væringerne i
Miklagård", Borneo i "Borneo och Julia",
Erik i "Erik och Abel", markis Pösa i
"Don Carlos", titelrolen") i "Palnatoke"
(1832), Bolingbrooke i "Ett glas vatten",
j Corfitz Ulfeldt i "Dina", titelrolen i
"Macbeth", (1843), titelrolen i ;;Hakon Jarl"
| (1844), grefve Aldobrandini i."Statsman
och borgare", sir Peter Teazle i
"Sqvallerskolan" (1846) och titelrolen i "Kung
Lear" (1851). Han gifte sig 1823 med
skådespelerskan och sångerskan Caroline
Amelie Ring, född Walther, enka efter
skådespelaren Bing och sedan han skilt
sig från henne ingick han 1834
äktenskap med fru Anna Wexschall.
Nielsen, som under sina konstresor i
Tyskland, Sverige och Norge skördade starkt
bifall och i synnerhet glänste som
deklamatör, uppträdde sista gången på kgl.
teatern den 24 februari 1860 som markis
de Rouille i "Strid och seger" och dog
den 13 mars s. å.
7) fru Oda Laurenze Helmine,
född Larssen, dansk skådespelerska, född
i Köpenhamn den 7 augusti 1851,
debuterade på Kasinos teater den 11 maj 1870
i titelrolen i Erik Böghs vådevill "Et
enfoldigt Pigebarn" och gjorde en
exempellös lycka, som följde henne vid alla
hennes kommande roler. Bedan den 5
oktober s. å. uppträdde hon på samma
teater som "Froufrou" och denna prestation
var sådan, att den unga flickan så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
