Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nissen-Saloman, Henriette - Nittis, Giuseppe de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på tyska, och besökte derefter Sverige I
och Norge, der hon likaledes möttes af
varma sympatier.
Vintern 1849—50 medverkade hon vid
nästan alla Gewandhauskonserterna i
Leipzig, och väckte uppseende både med
sin italienska bravur och sitt föredrag af
svenska och tyska sånger samt klassiska
kompositioner från förra århundradet.
I flere af Tysklands hufvudstäder lät hon
nu höra sig och ankom till Berlin några
dagar efter Jenny Linds afresa derifrån. j
Ernst Kossak skref med anledning deraf:
"Har man kallat Jenny Lind ’den
svenska näktergalen’, så må Henriette
Nissen obetingadt kallas ’den svenska
lärkan’."
Ar 1850 gifce hon sig med danske
tonsättaren Siegfried Saloman och
uppträdde nu under namnet Henriette
Nissen-Saloman. Jemte sin man företog hon
omfattande konstresor genom Sverige,
Finland, Byssland, ja ända till
Konstantinopel; sjöng derpå i Paris och
Bruxelles, hvarefter hon kallades till lärarinna
i sång vid det då nyss grundade
konser-vatoriet i S:t Petersburg, för hvilket
Anton Rubinstein stod i spetsen. 1860
finna vi henne i full verksamhet. Med en
aldrig tröttnande ifver egnade hon sig
åt lärarekallet och har å detta område
utöfvat en vidsträckt och gagnerik
verksamhet. Hennes mindre vanliga
färdighet å piano, hennes teoretiska
kunskaper i förening med en stor färdighet i
transponering kommo härvid väl till pass.
En stor mängd sångerskor — så väl
tillhörande det sceniska facket som af
aristokratien — ha också bildats i hennes
skola Anna de Belocca och
AlmaFoh-ström äro bland dem de mest kända.
Oaktadt anbud från konservatorierna
i Wien och Stuttgart bibehöll hon sin
lärarinnepost i den ryska
kejsarstaden. Med rätta värderades de
söndags-matinéer hon under en följd af år
anordnade i sitt hem och der en mängd
intressanta nyheter afhennes elever
bragtes till uppförande. Oaktadt sin strängt
tillmätta tid fann hon dock tillfälle att
utarbeta en sångskola, deri hon nedlade
sina på en mångårig erfarenhet
fotade rön och iakttagelser. Efter hennes
död utgafs den från trycket.
Hon har äfven gjort sig bekant som
tonsättarinna. Särskildt må nämnas
sången "La partenza". Fru Nissen-Saloman
var prydd med svenska och ryska
medaljer och ordnar samt var ledamot af
åtskilliga musikakademier och sällskap.
Musikaliska akademien tillhörde hon
sedan 1870. Nästan hvajt år besökte hon
sin födelsestad, der hon egde talrika
slägtingar och trofasta vänner. Äfven 1879
kom hon dit — men blott för att efter
önskan begrafvas i sina fäders jord.
Nittis, Giuseppe de, italiensk
målare, en af impressionismens främste
företrädare, föddes i Barletta i södra
Italien 1846, genomgick akademien i
Napoli, kom till Paris vid tjugutvå års
ålder och blef sedan naturaliserad
fransman. Han blef elev af Gérome och
Meissonier, slog sig på att måla arkitektur
I men öfvergick till framställningen af bil
-I der ur modernt storstadslif och blef
verlds-berömd genom sina taflor. Han målade
italienska vyer — brännheta
sommarlandskap i qväfvande solljus —, han vann
ett ryktbart namn genom sina utsigter
af Londons kajer, svepta i dimma och
kolos, han målade parisarna på
boulevarderna, i Boulognerskogen och på
kapplöpningsfältet vid Longchamps, alltid
i raskt och stämningsfullt. Få konstnärer
ha i samma grad som han förstått att
tränga in i olika städers karakter och
återgifva deras säregna atmosfer och
deras egendomligheter. Bland hans mest
kända taflor äro "Place de la Concorde
i regnväder", "Återkomsten från
kapplöpningen" samt flera ypperliga
Londonbilder. Nittis hade börjat med att
utföra sina målningar minutiöst men
tröttnade snart derpå och blef i stället den
friskaste och egendomligaste bland
impressionisterna. Han slog dock aldrig
öfver till onatur eller till råhet i sina
framställningar, och hans gatbilder med
I det oroliga vimlet af folk och vagnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
