Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordenberg, Bengt - Nordenberg, Karl Henrik - Nordgren, Carl Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som man redan tidigt hos gossen spå-1
rade anlag för helt annat än det vanliga
arbetet på åker och äng, lät fadern sätta
honörn i skola i Karlshamn. Men då
medlen tröto, utbyttes läroverket mot
målareverkstaden i Sölvesborg. I sju
år arbetade Bengt der, blef gesäll och
arbetade för födan i hopp att någon gång
kunna komma till Stockholm. Dit kom
han 1843, genomgick konstakademien och
reste derifrån till Dusseldorf 1851. Han
erhöll sedan ett stipendium hemifrån och
besökte då Paris och Italien, men slog sig
sedan på allvar ned i den lilla
konststaden vid Ehen, der han ännu bor.
Tidemand blef Nordenbergs lärare, och
i allt hvad denne målat spårar man den
starkaste inverkan af den betydelsefulle
norske konstnären. Nordenberg apterade
den riktning, Tidemand företrädde, och
började måla liknande ämnen i svensk
drägt.
Af det sydsvenska bondfolkets seder
och vanor hade han den bästa möjliga
kännedom, folkkarakteren kände han
äfven till punkt och pricka.
Men han blef liksom Tidemand
romantiker. Han valde att skildra folkets
helgdag, ej dess dagliga lif i möda och
arbete, och folket framstälde han så som
det på den tiden var modernt att
framställa det i Dusseldorf. Vid
bedömandet af Nordenbergs taflor får man aldrig
glömma ifrån hvilken tid de äro
utgångna, och allra minst får man mäta dem
efter våra dagars fordran på realism, på
uppfattning i första hand utan att
modellen blifvit putsad och klädd i
helgdagskläder.
För utvecklingen af vår konst har
Nordenberg varit ganska betydande. Hans
många skildringar från landsbygden och
bondelifvet kunde ej annat än vända
blicken ditåt. Han blir sålunda en af
före-löparne till våra samtida folkskildrare i
bild och ord.
Nordenbergs mest framstående arbete
är tvifvelsutan det på nationalmuseum
befintliga "Tiondemöte i Skåne", en
humoristiskt anslående tafla med
karakteristiska typer. Af hans öfriga arbeten,,
som funnit köpare litet hvarstädes inom
de europeiska länderna, märkas de båda^
anslående bilderna "Den första färden"
och "Den sista färden" (motiv från
Dalarne), »Bröllop i Värend", inköpt af
nationalmuseet, »Läsare som stör fröjden i
en gillestuga", en bild, påverkad af
Tidemands båda ryktbara skildringar af
norska andaktsöfningar och norsk
fanatism,— vidare "Nattvardsgång i en svensk
landtkyrka", "På orgelläktaren i en svensk
landtkyrka", bilder från säterstugor, från
midsommardanser, interiörer med figurer
från Blekinge: »sjömannens hemkomst",
»ostindiefararen berättar", "återkomsten
från jagten» och andra dylika ämnen.
Nordenbergs taflor blefvo på sin tid
mycket spridda i litografi och gjorde
honom allt från hans första uppträdande
inför offentligheten till en af
allmänhetens gunstlingar ibland konstnärerna.
Nordenberg, Karl Henrik,
genremålare, Bengt Nordenbergs brorson, är född
i^Blekinge 1857 och valde, äfven han,
Dusseldorf till studieort. Af de få taflor,
som hittills varit att se i Stockholm af
hans hand, påminner sig konstvännen
genren "Svår korrespondens", en bild ur
sjömanslifvet, samt "Schackspelare", en
kostymbild från sextonhundratalet.
Nordgren, Carl Vilhelm,
porträttmålare, var född i Stockholm 1804 och
ingick i yngre åren vid lifgardet till häst
som trumpetare. Hans anlag för konsten
vunno en gynnare i excellensen Brahe,
som bekostade hans undervisning vid
konstakademien samt hos Westin. Han
lyckades småningom utbilda sig till en
rätt passabel porträttör, i synnerhet i
litet format, och hans glatta, något kyliga
bilder hade allt ifrån 1830-talet god
efterfrågan. Det var mera sällan han
försökte sig på bilder i naturlig storlek,
hvilka ej heller äro särdeles lyckade.
Äfven sysselsatte han sig flitigt med
porträttkopiering. Mot slutet af 1830-talet
frånträdde han sin anställning vid spelet.
Han afled i Stockholm den 9 jan. 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
