Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patti, 1) Adelina - Patti, 2) Carlotta - Pauer, Ernst - Pauli, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjunger, med djerfhet och utan minsta
tvekan. M-.lle Patti befinner sig alltjemt
på scenen, hennes ansigte är alltid fullt
af uttryck och ständigt prägladt af
nyansen i den känsla, hon bör erfara. Hon
är en "sällsynt organisk sammansättning,
en af de rikaste och modigaste
konstnärsnaturer. "
Denna i sanning sällsynta organisation
understödjes af en ovanlig musikalisk
begåfning, och sångerskans röst lyder som
en slaf hennes innersta intentioner. Man
har sagt, att Adelina Pattis konst
företrädesvis lämpade sig för den gladare
operan och buffa-genren, men hon har i
Son-nambula, Linda, Traviata och Lucia
ådagalagt, att hon äfven val förstår att lösa
uppgifter af djupare dramatisk karakter.
Efter 1870 har sångerskan företagit ett
stort antal konstresor både i nya och
gamla verlden, öfverallt med de mest lysande
resultat. Den stora konstnärinnan
ingick 1868 äktenskap med en fransk mar- I
kis de Caux, hvilken förening dock
sedan blifvit upplöst. Fru Patti, som I
uppträder i alla operor tillsammans med |
den italienske tenoren Nicolini, erhöll
vid sitt uppträdande å Gaitéteatern i
Paris 1880 ett fabelaktigt honorarium och
har för öfrigt med sin sång skapat sig en
betydlig förmögenhet. Hon eger ett
praktfullt slott i Wales. Sommaren 1884
firade den berömda sångerskan sitt
25-års-jubileum vid italienska operan i London.
2) Carlotta, den förras äldre syster,
är född i Florenz 1840. Hon studerade
lörst piano, men öfvergick derpå till
sångfacket samt debuterade 1861 i Kew York
vid en af musikakademiens konserter. Hon
erhöll ock en teateranställning, men
lemnade den snart och begaf sig på
konstresor i Förenta staterna. Hon har sedan
dess besökt London, Paris, Wien och
äfven vid olika tillfällen Stockholm, men
endast såsom konsertsångerska, enär hon
är låghalt. ’1871 gaf hon konserter i
Valparaiso för de i fransk-tyska kriget
sårade fransmännen. Hon är en mycket
god koloratur-sångerska. Sedan 1879 är
hon gift med violoncellisten Demunck.
Pauer, Ernst, tysk pianist och tonsäU
tare, född i Wien 1826. Redan tidigt
erhöll han musikundervisning; piano
spelade han för en ungrare vid namn
Theodor Dirzka, komposition för Sechter.
Fjorton år gammal blef P. elev hos Mozarts
andre son, Wolfgang Amadeus, hvilken
dog 1846 i hans armar. I Wien
framträdde hans första tonsättningar och gjorde
lycka. Efter att ha åtnjulit Franz
Lach-ners undervisning i Munchen
anstäldeshan som musikdirektör i Mainz, hvarpå
han 1851 konserterade i London med den
framgång att han beslöt att bosätta sig
här. I sin nya verkningskrets blef han
en fashionabel pianolärare och trädde i
spetsen för Londons musiklif.
1854—56-och 1857 företog han en konsertresa till
I Tyskland. Återkommen till London blef
’ han professor vid k. musik-akademien.
Utom en mängd salongsstycken för piano,,
bland hvilka isynnerhet La cascade
blifvit en vogue, har han skrifvit
orkester-och kammarmusikverk samt några operor.
Pauli, Georg, genremålare, född 1855,.
studerade först vid akademien i Stockholm,,
uppehöll sig derefter en tid i Paris,
återvände sedan till akademien, reste derefter
till Italien och har de senaste åren varit
bosatt i Paris.
Pauli började sin sjelfständiga
konstnärsbana med små bilder ur landt- och
kustlifvet i Frankrike. Millet synes ha
varit hans förebild, och han sökte äfven
genom att i Stockholm utställa fotografier
efter dennes taflor göra dem kända hos
den svenska allmänheten. Från detta hans
första skede är "Väntan" — framställning
af fyra fiskarqvinnor, som sitta på
stranden, inväntande sina mäns återkomst —
den mest betydande taflan. "Somnad bland
blommor" var ett litet parisermotiv,
ut-stäldt på konstföreningen. Från
vistelsen i hemlandet förskrifver sig "Scen från
en slåtter i Dalarne". Från Italien sände
Pauli många förträffliga små taflor, hans
konstnärsskap slog först der ut i full
mognad, och de bästa af hans genrebilder eller
landskap från Capri eller Venezia ställa
sig värdigt vid sidan af hvad hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
