Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarnström, Carl Gustaf - Raa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämningen till sin berömde lärares
efterträdare som statybildhuggare. På
sensommaren 1855 var han åter.
Nu vidtog Q:s lyckligaste skede, såsom
fortfarande styresman för akademiens
läroverk, der han gjorde sig omtyckt,
såsom ansedd och eftersökt konstnär.
Sommaren 1858 aftäcktes Berzelii stod, och
nya beställningar kommo snart. Så
uppstodo Agardhs, Gustaf Vasas, Gustaf II
Adolfs byster samt Engelbrektsstoden i
Örebro, aftäckt 1865. Dessemellan
upptogs han af smärre arbeten, "Iduna och
Tjaase", "Sten Sture", statyett, "Loke och
Höder", "Sergel", marmorstaty för
Nationalmuseum m. fl.
Det sista året af Q:s lefnad stämplades
af en motgång, som lär gått honom
ganska mycket till sinnes. Det var då
täflingen till Kari XII:s-stoden utlystes. På
uppmaning och i fullkomligt god tro
deltog Q. i densamma, oaktadt, efter hvad
man sedan erfor, Molin lär på förhand
varit bestämd att utföra arbetet. Det
ena af Q:s utkast ansågs också ega så
stora förtjenster, att, efter hvad en
antecknare upplyst, Q. trodde sig säker om
majoritet, på grund af uttalanden från
flertalet komiterade. Tonen inom pressen,
som här angafs af Sohlman, själen i hela
företaget, var dock snarare för Molin.
Också erhöll denne vid omröstningen
stor majoritet. Sårad af detta dubbla
spel, blef Q. efter denna tilldragelse
slutnare till lynnet än förut. Han upptogs
i öfrigt en stor del af året med bestyren
för den stora skandinaviska
utställningen, till dato den mest betydande som
egt rum i Stockholm. Vid densamma
var han sjelf utmärkt representerad; och
allmänt erkändes vid detta tillfälle Q:s
stora betydelse som skulptör. I början
af följande år mottog han inbjudning att
deltaga i täflan för Karl XIV Johans
ryttarstaty i Kristiania; men innan något
närmare härom var aftaladt, bortrycktes
den allmänt afhållne konstnären, efter
blott en timmes illamående, af döden den
5 mars 1867.
I sjelfva verket blef Q. den förste och
en af de förnämste företrädarne hos oss
af de tankar och åskådningar, hvilka
den moderna skulpturen sträfvar att
förverkliga. Han förbinder såsom sådan en
liflig och utpräglad stilkänsla, en god
och fast skola med ett visst sinne för det
pittoreska, så vidt skulpturens stillagar
det medgifva, samt blick för de
uppgifter det nya lifvet ställer på konsten.
Främst bland dessa stå för honom den
historiska monumentalbilden, och det är
onekligt att hans utmärkta teknik,
känsla för fäderneslandets stora minnen och
öfver hufvud moderna konstnärsriktning
gjorde honom till rätte mannen att skänka
sådana åt sitt land. "Såsom fortsättare af
Fogelbergs riktning åt den fornnordiska
mytverlden var han mindre alsterrik; dock
träffas äfven betydande arbeten af denna
art, i hvilka han allt mer öfvergick till
en af sina älsklingsformer, gruppen."
Äfven åt allegoriska framställningar,
särdeles i basrelief-form, egnade han sig
med förkärlek, sådana äro bland annat
de många vackra frånsidor af medaljer
dem han komponerat. En stor del af
Qvarnströms utkast och modeller tillhör
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
