Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
lertid ej till det antagandet, att R. skuile I
vara en obetydlig tonsättare. Långt
derifrån, han har skrifvit alldeles förträffliga
saker, i synnerhet soloverk för piano samt
kammarmusik. Hans idéer äro alitid
anslående, stundom genialiska, men utfö- j
randet motsvarar ej alltid uppfinningens
friskhet. Många af hans tonverk, ej minst
hans operor, lida derför af stor ojemnhet.
Då R:8 tonsättareverksamhet dock ej
ingår i planen for denna uppsats hafva vi
endast i förbigående velat nämna
ofvanstående.
Såsom virtuos är R., sedan Liszt
af-trädt från skådeplatsen, utan tvifvel den
•förnämste af nu lefvande pianister. Det
karaktäristiska i R:s spel, frånsedt den
glänsande tekniken, är hans subjektiva
uppfattning af konstverket, hvilken alltid
är gripande genom sin snillrikhet, äfven
om den, såsom i synnerhet tyskarne
påstå, någon gång skulle alltför mycket
aflägsna sig från ton verkets grundidé. Hans
eld är demonisk, hans uthållighet
gränsar till det underbara och hans kraft,
såväl den fysiska som den andliga, är
utomordentlig. R. är naturligtvis ledamot af
en mängd musikaliska akademier och
samfund, bland andra af svenska musikaliska
akademien sedan längre tid tillbaka.
2) Nikolaus, broder till föregående,
född 1835 i Moskva, död 1881 i Paris.
Han erhöll undervisning i piano åren
1844-46 i Berlin af Kullak och i
komposition af Dehn. 1859 grundade han
Ryska musiksällskapet i Moskva och 1864
konservatoriet i samma stad. Enligt sina
landsmäns omdöme stod R. som pianist
i jemnhöjd med sin broder Anton.
Ruckman, Johan Gustaf,
kopparstickare, föddes i Stockholm d. 12 dec. 1780
och kom vid omkr. 25 års ålder till den
nitiske utgifvaren af "Svensk botanik",
Palmstruch, under hvars ledning han
inöfvades i koppargravyren. Vid detta
företag fortfor han att vara fast äfven efter
sin gynnares död, och från och med 7:de
bandet graverade han alla plåtarna ända
tills verket flöt in i 11 bandet (tills,
öfver 400 plåtar). Småningom vann han
färdighet äfven i ett mer konstnärligt
handhafvande af grafstickeln, och en
mängd porträtt, illustrationer till
böcker m. m. Jemnade under årens lopp
hans atelier. Bland de första märkas i
synnerhet: "Franzén", "HedréV’, "Tegnér",
"Tengström", "Thunberg", Wallin"; bland
de senare planscherna till Chiewitz båda
följder af Bellmansillustrationer, Boyes
planschverk öfver k. musei handteckningar
(1820) m. m. Hans flit inbragte honom
en jemförelsevis vacker förmögenhet. Han
afled i Stockholm d. 20 jan. 1862.
— R. var sedan 1808 gift med den
berömda skådespelerskan fru Maria Kristina
Ruckman f. Frank, död 1846 vid 77 åra
ålder.
Rudbeck, Alexander, genremålare,
född 1329, har studerat vid konstakademien
äfvensom i Dusseldorf, Frankrike och Rom
samt blef 1871 agré af akademien. Han
har dels i akademien, dels i
konstföreningen utstält åtskilliga genremålningar:
»Toaletten", "Bondfolk i en kyrka",
"Vaknande kärlek", "Flicka med
kaniner" m. fi.
Rudersdorf, Jos., holländsk violinist,
född i Amsterdam 1799. Redan som
åttaårig gosse lät han höra sig offentligt
med en violinkonsert af Pleyel. En
längre tid anstäld hos furst Bariatinsky
af Ivanowskoi blef han 1825
konsertmästare i Hamburg. Härifrån begaf han
sig till Dublin och utbytte denna stad
! efter en längre tids vistelse derstädes
I mot Berlin. Här anförde han ett
konsertkapell i Sommers-Salon, Kemperbof
och Kroll och spelade under sin sexåriga
verksamhet mer än 600 violinsoli. Hans
tonsättningar äro af föga betydenhet.
Han dog i Königsberg 1866. Hans
dotter är den berömda sångerskan Hermine
Kiichenmeister Rudersdorf.
Ruff, Henrik, tysk sångare,
sånglärare, född i Breslau 1818. Han hade
bestämt sig för den medicinska banan och
studerade vid universitetet i Wien.
Emel-| lertid stod hans håg för musik och denna
hans lust fick ökad näring i den berömde
i operasångaren Staudigls hus, der R. um-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
