Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rundberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Ar 1862 anträdde R. på hösten med ett |
stipendium af finska staten den
pligtskyldiga Romresan. Han dröjde sedan i den
eviga staden ända till 1876, blott med
afbrott af tvenne längre besök i Finland. I
Rom uppstod nu en rad arbeten, hvilka
betyga inflytandet af antiken i dess af
Thorvaldsen moderniserade form. Detta
beroende visar sig mindre i den druckne
"Silenus med följeslagare", en af godmodig
humor genomandad och temligen
realistisk grupp (1864—65, i gips å biblioteket
i Heisingfors), belönad med mention
hono-rable på den nordiska utställningen i
Stockholm 1866 eller i "Umarinen smidande
månen" (1866), efter motiv ur Kalevala,
än i de kända grupperna och statyerna:
"Apollo och Marsyas", hans företa större
arbete -*i marmor, en beställning af
Helsingfors’ damer, skänkt till finska
konstföreningen och uppstäld i universitetets
bibliotek (deltog i utställningarna i
Köpenhamn 1872, Wien 1873 och Petersburg
1874), "sofvande Amor", som inköptes af
kejsarinnan Maria Alexandrowna, samt de
tre bilderna ur Psyche-myten, "Psyche
buren af zefyrerna" (1872), hvilken finska
senaten förärade åt samma furstinna
(gruppen är uppstäld på kejsaren-storfurstens
palats i Helsingfors), "Psyche med örnen"
(1875), som erhöll statens stora pris för
skulptur 1876, samt "Psyche med lampan"
(1876, eges af d:r Fr. Antell i Vasa och
synlig på allmänna finska tio
åislsonstut-ställningen i Helsingfors 1885). Alla tre
bilderna ur Psyche-sagan deltogo i
verldsutställningen i Paris 1878. Härtill
kommer från konstnärens Rom-period reliefen
till studenthusets i Helsingfors frontespis:
"Kleobis och Biton dragande sin moder
till templet". Dessa verk kännetecknas af
sträfvan efter ett pointeradt tankeinnehåll,
en känslosamhet, som ofta kryddas af
uppsluppen humor, samt en antikiserande,
något vek behandling af formen.
År 1876 öfverflyttade R. till Paris,
hvilket steg blef en vändpunkt i konstnärens
utveckling. Väl bär en liten barngrupp
"Amor och Bacchus" (1878), ett älskvärdt
uttryck af den bildhuggaren egna humorn,
(ett exemplar i terra cotta inköptes af
danske konungen och gick förloradt vid
den stora slottsbranden i Köpenhamn)^
ännu vittne om de romerska minnenas
styrka. Men snart ställer han sig med»
vetet och helt och hållet under den
franska realismens fana.
På ständernas initiativ hade i Finland
pabegynts en insamling till
uppresande-af en kolossalstaty i Helsingfors öfver J.
L. Runeberg, och sonen var naturligtvis
såväl genom sin blodsförvandtskap med
skalden soin genom sin bepröfvade
kapacitet den rätte mannen att utföra denna
uppgift. Han erhöll också beställningen*,
och det torde vara en nästan ensam
stående företeelse inom konsthistorien att
en-bildhuggare utför sin egen faders
monumentalstaty. Stoden aftäcktes högtidligen
d. 6 maj 1885, årsdagen af skaldens död,,
i närvaro af Finlands till landtdag
församlade ständer samt tiotusental åskådare.
Piedestalen smyckas af en qvinnofigur med
drömmande uttryck, "Finland", som
håller en tafla med några verser ur "Vårt
land". Såsom studie till denna figur kan
en gipsstaty, kallad "sexton år", betraktas,,
hvilken eges af konstföreningen i
Helsingfors.
En stark lealism, liksom i nyss nämda
arbeten adlad af något upphöjdt och rent
i tanke och uttryck, visar sig äfven i
täf-lingsskissen till det monument, hvars
resande beslöts af Finlands ständer år 1882^
Sjelfva porträttfiguren är väl i och för sig
mindre lyckad, men de allegoriska piede- f
si al-gestalterna "Lex" (Finland
försvarande-sina lagar), "Labor" och "Lux"
(vetenskapen och konsten) måste afgjordt betecknas
som det bästa den finska skulpturen
hittills frambragt. Emellertid tillerkändes
konstnären endast andra priset (det första
gafs åt J. Takanen). 1885-års ständer
uppdrogo stodens utförande åt de båda
pris-tagarne gemensamt. Frågan är ännu ej
afgjord.
Senast har R. i Köpenhamn varit syssel
-satt med en staty öfver Pehr Brahe,
ämnad att resas i Åbo. Skissen till denna,
liksom till Alexanders-monumentet, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
