Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saabye ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
Saint-Germain är den af samtide franske I
skådespelare som skapat de flesta rollerna, |
hvilka gå till omkring två hundra. Han
har äfven uppträdt såsom teaterförfattare
och tillsammans med fru P. Thys
skrifvit ett par eller tre stycken, af hvilka
"Les trois Curiaces" gjorde mycken lycka
på Vaudeville. I det enskilda lifvet är
han mycket eftersökt för sitt glada lynne
och sin outtömliga förmåga att skrifva
muntra visor.
Saint-Marceaux, Charles René Paul
de, fransk skulptör, föddes i Reims 1845,
slog sig först på studier af klassiska språk,
ämnade sedan blifva köpman, kom 1863
till Paris och blef Jouffroys elev. Han
debuterade som skulptör 1868 med "Dante
som ung". 1872 erhöll han medalj fören
staty i brons af abbé Miroy, som af
politiska skäl ej fick utställas men sedan
blef uppsatt på den af tyskarne skjutne
patriotens graf. 1879 uppträdde han med
ett annat mästerverk, hvilket stälde
honom i allra främsta ledet bland de
moderna franska bildhuggarne: Grafvens
genius, ett lika snillrikt som originellt
tänkt och öfverlägset utfördt konstverk.
Det förskaffade sin mästare salongens
första medalj och inköptes för
Luxembourgmuseet. Bland Saint-Marceaux’ öfriga
arbeten har intet blifvit så populärt som
hans statyett "Harlequin", en bild gjord
med det mest utsökta behag, med den
finaste karaktäristik och den älskvärdaste
humor i framställningen.
Saintin, Prosper-Philippe
Catherine, fransk violinist, född i Toulouse d. 5
juni 1813. Ingick vid pariskonservatoriet
1831 i Habenells klass och eröfrade första
priset. Gjorde derefter längre
konsertturnéer till norra Italien, Tyskland och
Ryssland. På hösten 1838 kom han till
Stockholm och lät höra sig några gånger på
kongl, operan. Derpå slog han sig ned i
London som förste violinist vid Co ven
t-Garden-teatern, jemväl medverkande vid
många konserter. Skrifvit fantasier för
violin med orkester eller piano. Gift i
London med sångerskan miss Dalby.
Salmson, Axel Jakob, (Jakob Sem),
litograf, född i Stockholm 1807, blef elev
af konstakademien, men utbildade sig
sjelfständigt i sitt fack och var en ganska
flitig arbetare deri. Utom en mängd
enstaka porträtt och litografier för böcker
utgaf han porträttverken "Svenska
konungar och deras tidehvarf (1830—43; ny
mindre uppl. 1855—60) och TTrettioåriga
krigets märkvärdigaste personer" (1844 f.)r
som på sin tid mottogos med bifall. Han
begynte äfven på ett af honom 1854
grundlagdt tryckeri utgifva
"Gripsholmsgalleriet", "Litografiskt Allehanda m. m., men
måste kort derpå fly till Amerika (1862)
der han afled i Amsterdam (New York)
1876.
Salmson, Hugo, målare, föddes i
Stockholm 1843. Han studerade på
målarakademien och tyckes ha rönt intryck af
Bokland, i hvilkens stil hans äldsta
taflor äro hållna: "Gustaf Wasa öfverraskar
sin gemål", "Sten Sture d. y. erbjudande
Gustaf Trolle frid och försoning". Från
akademien reste Salmson till Paris, blef
elev af Charles Comte och arbetade sig
under årens lopp fram till en ansedd
ställning. Det dröjde likväl länge, innan
han fann sitt rätta område. Hans första
salongstafla kallades "Upptäckten" och
framstälde en scen i en stuga i Dalarne,
— det var en väl tänkt och liffullt
hopstäld grupp, ehuru något teatralisk i
anordningen och hållningen. Efter denna
stora duk följde flera små genrebilder
"Besöket hos amman", "Varen", "Lilla
kullan", "Återkomsten från dopet" samt
någon gång ett försök att måla naket,
"Odalisken", hvilken stora duk alls ej visade
målarens bättre sidor.
Salmson vistades flera somrar i
Picardie, studerande dess land och folk. Hans
"bondqvinna", en i naturlig storlek
målad studie, var den bäst målade taflan
inom svenska afdelningen på
verldsutställningen i Paris 1878, der den inköptes till
lotteriet. På samma års salong hade han
utstält "Hvitbetsplockare", hvilken stora
och präktiga tafla sedan hembjöds till
Stockholms nationalmuseum, men blefre-
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
