Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scholander, Fredrik Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
-anstäld vid öfverintendentsämbetet och]
-Stockholms stads bygnadskontor, allt
genom Nyströms inflytande. Vald till
akademiens agré 1840, erhöll han 1841
-dennas resepension för flere år, och nu I
skulle arkitektsstudierna börja på fullt
allvar. Hösten 1841 begaf sig S. till
Paris, der han ’tillbragte nära två år och
flitigt arbetade hos morbroderns lärare, H.
Lebas; sedan styrdes färden genom södra
Frankrike och Savoyen till Italien, der j
han uppehöll sig längre tid i Neapel,
Rom, Sicilien och norra Italien. Han
fick emellertid sin resepension förlängd på
två år och blef konduktör vid
öfverinten-•dentsäm betet.
Men här bröt nu, midt under studierna,
S:s afgiorda kallelse för måleriet, denna
som han så länge måst kufva, fram med
kraft. Under aftecknandet af
monumen-ter och bygnader, blef färgen ett för
honom allt starkare framträdande element,
och småningom växte arkitekturstudierna
lit till bilder i rik färgskiftning, med
vexlande och karakteristiskt figurstaffage.
Det är den friskt qvällande känslan af
frihet från skolan och skolmästarens tvång
som tager sig form i dessa S:s första
aqvareller. Emellertid kommo snart
händelser emellan, som blefvo en källa till
missmod och förömjukelse för S. och en tid
hämmade hans alstringskraft. Nyström
hade genomdrifvit att ett af S. 1843
insändt studieförslag skulle, utan täflan,
läggas till grund för den blifvande
nationalmusei bygnaden och tillika utverkat
Att ny ritning med nödiga ändringar
skulle fa uppgöras af förslagets
upphofsman. S. kallades till öfverläggning
härom i Munchen 1845 på hösten och lät
omsider sina betänkligheter falla. Han
återkallades 1846, och fick nu omarbeta
sina ritningar, hvilka skulle blifva
gällande. Emellertid mötte färgens
behandling så stort motstånd, att slutligen
konung Oscar blef uppmärksamgjord på
förhållandet. Både öfverstelöjtnant Kleen
och S. skulle nu inhemta den berömde
-Stirlers i Berlin omdöme, och detta utföll
underkännande för båda förslagen. Se-
dan nu äfven Kleen framlagt ett af
andra sidan ogiJladt förslag, blef slutet att
ritningarnas uppgörande uppdrogs åt
Stirler. Och så bröts med ett
fruktansvärdt nederlag det konstnärliga
kamarii-lasystem hvars oskyldiga offer S. blef.
Förödmjukelsen blef dock ej
förkrossande. Kedan vid sin återkomst kallad
till ledamot af akademien och 1846 till
vice professor, nämndes S. 1848 till
professor vid akademiens bygnadsskola, och
här kom han utan tvifvel på en plats, der
hans utmärkta studier, fina smak och
förmåga att meddela sitt vetande fingo
göra sig fullt gällande. Också blef S:s
lärareverksamhet af stor betydelse för
den inhemska bygnadskonstens
utveckling, och hans många lärjungar hafva
fasthållit lärarens aldrig uppgifna
fordringar på stil enlighet och skön form i
det yttre, tilltalande och ändamålsenlig
inredning, om också hinder mången gång
legat i vägen för grundsatsernas fnllstän^
diga tillämpning. I "Ornamentikens
form-lära’7 har S. efterlemnat ett intressant
bidrag till denna del af bygnadskonsten.
Såsom utöfvande arkitekt fick S. många
och vexlande uppdrag, dem han fullgjorde
med smak och finhet, oftast med
tillämpande af renässansens former. Bland de
större eller vigtigare kunna nämnas;
Synagogan i Stockholm med dess lysande
färgdekoration i det inre, Ulriksdals
kyrka och Bernadottska grafkoret vid
Eid-darholmskyrkan, båda i holländsk
renässans, flere kyrkor i landsorten, Tekniska
högskolan i Stockholm, Yisby och
Upsala läroverkshus, Warodellska och
Barclayska m. fl. enskilda hus i Stockholm, i
synnerhet det senare utmärkt för sina
ädla mått af ornering, Gustaf Vasas
i minnesvård i Utmeland, restaurationerna
af Viks, Bogesunds m. fl. slott samt
många andra arbeten. Dessutom var S.
lifligt verksam för inre
bygnadsdekorering och inredningar, gaf många
ritningar till konstslöjdalster och visade sig
för öfrigt på alla de områden som
tillhöra arkitektens konst. Öfverallt
derhäns hand spåras märker man sträfvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
