Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schubert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
Ii ufyud sakligen under det förra
århundradet, ha vi dock upptagit dem här, enär
denna verksamhet sträckt sig ett stycke
in på det närvarande samt otvifvelaktigt
äfven hade sitt inflytande på en del af
•den sceniska konsten under
adertonhundratalets första två eller tre årtionden.
Schylander, som ock var syssloman vid
Dramatiska teatern, öfversatte ett stort
tintal teaterstycken samt uppträdde äfven
såsom originalförfattare. Hans komedi
^’Den redlige vännen" eller "Hvad hade
han på Holmen att göra?", i hvilken dock,
•enligt hvad han sjelf erkände, funnos "två
•scener imiterade", spelades på kungl.
Dramatiska teatern (i Arsenalen) i slutet af
förra och början af innevarande
århundrade. Han var gift med skådespelerskan
Ebba Jeannette Morman, som dog
1802. Schylander afled 1811.
Schätsel, Pauline von, tysk
operasångerska, dotter af Margarethe Schick
(se d. o.) född i Berlin 1812. Efter
sorgfälliga sångstudier beträdde hon första
gången tiljan å Berlinoperan 1828, som
Agatha i "Friskytten". Framgången var
fullständig. Hon blef snart en af nämda
operas främsta sångerskor. Hon afträdde
dock fi fin scenen redan efter fem år, som
Rosina i "Barberaren" i det hon 1832 gifte
-sig med "k. öfverboktryckaren" von
Decker. Hennes repertoar var mycket stor.
Den omfattade såväl komiken som
operaserien. I flere operor hade hon efter hand
sjungit alla sopran- partierna: Donna
Anna, Elvira, Zerlina i "Don Juan",
hafsnymfen Fatima Rezia i "Oberon", Agatha,
Anna- i "Friskytten". En skön, klangfull
stämma, en själfull musikalisk uppfattning
-och en fängslande ungdomlig apparition
utmärkte alla hennes sceniska
framställningar. Efter sin afgång frfin scenen gjorde
hon sig känd som en värderad
oratoriesångerska vid konserterna i Singakademien,
ii vars hedersledamot hon var. Hon har
äfven komponerat åtskilliga sånger.
Sedlazek, Johan, t)’skflöjtvirtuos>, född
i Ober-Glogau i Schlesien 1789. Han lärde
faderns handtverk, skräddaryrket, men
blåste flöjt på lediga stunder. I Brunn och
Wien blåste han flöjt vid danssoaréer o. d.
Slutligen egnade han sig helt och hållet
åt musiken och blef orkesterspelare. Snart
utbredde sig hans rykte som flöjtvirtuos
öfver hela Tysk land och Italien, der hata
alltsedan 1818 konserterade. Äfven Paris
besöktes, men de franska flöjtisternas
smakfulla föredrag hade han svårt
attkonkYLY-rera med. Härifrån begaf han sig till
London der han bosatte sig.
Seghers, Francois Jean Baptiste,
belgisk violinist, född 1801 i Bruxelles.
Han åtnjöt undervisning af Baillot vid
Pariskonservatoriefc. Från 1848—54
ledde han de konserter, som gåfvos af "La
société S:t Cécile," som han sjelf grundat.
Sistnämnda år drog han sig tillbaka från
offentligheten.
Seidler, Carolina, f. Wranitzki, tysk
operasångerska. Hon föddes i Wien,
fadern var konsert mastar Anton Wranitski.
Gift 1812 med violinisten C. A. Seidler,
följde hon sin man till Berlin 1816, der
hon å k. operan först uppträdde som gäst
och året derpå blef engagerad. Hon sjöng
de förnämsta primadonnepartierna och egde
en mycket rikhaltig repertoar, bl. a. Agatha
i "Friskytten", hvilken rol hon kreerade
1836 och sedan utförde sammanlagdt
nittioen gånger. Äfven Rosinas parti i
"Barberaren" sjöng hon första gången nämnda
opera gafs i Berlin, likaså Euryanthe. På
våren 1838 tog hon afsked af publiken
som Constance i "Vattendragaren" samt i
fjerde akten af "Robert".
Seiss, Isidor Wilhelm, sachsiskpia.
nist, född 1840 i Dresden. Han studerade.
i Leipzig och erhöll efter slutade studier
på Hillers förord anställning vid
konser-vatoriet i Köln, der han nu verkat i 20
år som pianolärare. S. är äfven en rätt
god tonsättare.
Selinder, Anders, balettmästare och
balettkompositör. Född i Stockholm
den 4 november 1806, son af
hoQuve-leraren A. Selinder. Blef tidigt
balettelev vid k. teatern samt 1823 figurant
derstädes. I Stockholms teaterhistoria
förvärfvade han redan vid den tiden ett
slags namn, nämligen såsom "direktör*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
