Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonntag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
en af århundradets största sångkonstnä-1
rer i grafven. I en sällsynt grad
förenade han mångsidighet med ett
fulländadt artistskap. Entusiasmerade han
den stora publiken med sin opera- och |
romanssång, fängslade han icke mindre I
den allvalrigare musikens vänner med sin
oratoriesång. Hans yngste son
2) Joseph, operasångare, född 1850,
har gjort sig värderad som en
begåfvad baritonsångare. Han har studerat
vid Wienerkonservatoriet och är anstäld
vid Karlsruhe-teatern.
Steell, Sir John, skotsk bildhuggare,
född 1804 i Aberdeen, var elev af
akademien i Edinburgh, begaf sig til.1 Italien
och stannade i Rom till 1833, då han
bosatte sig i Edinburgh. Mer än genom sitt
förstlingsarbete, Alexander och Bukefalos,
gjorde han sig fördelaktigt känd genom i
sin sittande marmorstaty af Walter Scott
i Edinburgh, hvilken blef så omtyckt, att
den senare ånyo utfördes i brons och hade
till följd en mängd andra plastiska verk
i den skotska hufvudstaden, såsom den
sittande kolossalstatyn af drottning
Vik-toria (för hvilken han utnämdes till
hofbildhuggare), hertigens af Wellington |
ryttarstaty i brons m. fl. Dertill komma |
bland hans alster af färskare datum: det I
storartade nationalmonumentet af prins j
Albert i Edinburgh (1876), hvilket skaffade j
honom värdighet af riddare, en
bronsstaty af skalden Robert Burns i Dundee
(1880) och en kolossal bronsstaty al
stiftaren af den skotska presbyterialkyrkan,
Thomas Chalmers.
StefPeck, Karl Konstantin
Heinrich, tysk hästmålare, litograf, och
raderare, född i Berlin den 4 april 1818,
besökte från 1837 akademien i Berlin och
Krugers atelier, hvars värdigaste
efterföljare han blef samt studerade derefter
äfven under Karl Begås. Reste 1839 till
Paris der han arbetade ett år hos
Delaroche, vistades 184l-’42 i Italien och
debuterade efter sin hemkomst med djur»
och jagtstycken. Senare utvidgade* han
småningom sina djurstudier äfven till
genretaflor och historiska framställningar, det
sistnämda särskildt i taflan: Markgrefven
Albrekt Akilles i strid om ett standar
(1848, nationalgalleriet) der han i
skildringen af striden till häst utvecklade en
betydande bravur. Mest framstående är
han likväl i framställningen af hästen och
i hästporträtt, hvilka äro af en
oöfverträfflig sanning och af en finhet i tonen, som
ingen annan målare uppnått. Bland hans
talrika bilder från hästens och andra djurs
lif böra särskildt framhållas: två
rapp-hönshundar i strid om ett parasoll (1850,
nationalgalleriet) arbetshäst (1860),
kappränningen (1874), samt den rörande
skildringen af ett stos smärta vid fölungens
död. Äfven i porträtt af menniskor
(särskildt ryttarfigurer) har han gjort stor
lycka, t. ex. kejsarens porträtt,
kronprinsens ryttarporträtt o. s. v. Många
litografier och raderingar af hans hand finnas.
Han är sedan 1880 direktör vid akademien
i Königsberg.
Stein, Johan Carl Henrik
Theobald, dansk bildhuggare, föddes i
Köpenhamn den 7 februari 1829. Elev af Chr.
Christensen och H. V. Bissen, vann 1860
efter sin hemkomst från Rom, der han
hade uppehållit sig med stipendium, den
stora guldmedaljen för statyn "En
neapo-litansk fiskargosse" och blef året derpå
medlem af akademien, der han senare
verkade en följd af år som docent i anatomi.
1874 blef han professor. Bland hans
arbeten kunna framhållas Holbergsstatyn
vid kgl. teatern samt Niels Juels
monument i Köpenhamn.
Steinheil, Auguste, fransk målare,
född i Strassburg 1814, började med att
måla porträtt och blommor, öfvergick
sedan till genren men fick sitt största
anseende genom sina ståtliga
väggmålerier i Strassburgs Munster.
’ Hans son och lärjunge Adolf
Charles Édouard S. > född i Paris, egnade sig
åt genren och åt historiska kulturbilder,
I hvilkas grundtanke och komposition
blifvit mera berömda än deras kolorit. Bland
hans förnämsta taflor räknar man "En
I domstol i sextonde århundradet," "En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
