Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werenskiold, Erik Theodor - Vereschagin, Basil - Wergeland, Oscar Arnold - Verhas, Jean - Verlat, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
typer och situationer, förenad med en
stämningsrikedom, som eger en stor skala
ända ifrån det mystiskt sagolika till det
gemuthlich-humoristiska. Hans taflor
utmärka sig i synnerhet för en kraftfull
natursanning och en fin känsla för
färgstämningens poesi, och tillhör det bästa,
den yngre generationen i Norge alstrat.
Vereschagin, Basil, rysk bataljmålare,
född i guvernementet Novgorod den 26
oktober 1842, var redan ofiicer vid flottan,
då han bestämde sig för målarekonsten
och blef elev af akademien i Petersburg,
der han för sin första tafla: Odyssés
mördar Penelopes friare (hvilken han sedan
åter förstörde) erhöll en medalj. Sedan
han besökt länderna vid Kaukasus, begaf
han sig till Paris och blef elev af
Gérome. 1867—70 deitog han i general
Kaufmanns expedition i Turkestan, gjorde från
1874—76 resor i Indien, var vid
ryskturkiska krigets utbrott anstäld vid
storfursten Nikolaus generalstab, blef på
Donaustranden svårt sårad, tillhörde efter
sitt tillfrisknande general Gurkos följe och
kom efter vapenstilleståndet till Paris.
Hans till en början i Petersburg utstälda
taflor från fälttåget i Turkestan bilda nu
en speciel del af museet i Moskva. I
Januari 1880 anordnade han i Cer de
artistique i Paris en utställning af sina
genom gripande naturtrohet och liflig
skildring intressanta arbeten, hvilka
arrangerade i tre afdelningar först innehöllo
kopior af i Moskva befintliga taflorna, sedan
episoder från kriget på Balkan och slut-1
ligen scener från Indien, Tibet Och Kaschmir I
så väl som från de af honom under två
års tid beresta Himalayabergen. På sista
tiden har han varit sysselsatt med en
cykel af 20 kolossala taflor, hvilka
åskådliggöra hufvudtilldragelserna ur Indiens
historia. — En stor samling af
Vereschagins taflor var 1887 utställd i Allm.
Konstföreningen i Stockholm.
Wergeland, Oscar Arnold, norsk
genremålare, f. i Christiania 1844, har;
emottagit sin hufvudsakliga utveckling i |
Miinchenskolan såsom Wilh. Linden- j
schmidts lärjunge, och vistas fortfarande j
i München. Bland hans arbeten kunna
anmärkas "Nordmännen landande på
Island", (1877) "Fruhschoppen" en täck
framställning ur arbetarlifvet i Munchen,
och hans betydligaste arbete:
»Riksförsamlingen på Ejdsvold den 17:de maj
1814", som bestäld af en privatman i
Christiania skänktes till norska
stortinget, öfver hvars presidentstol det nu
funnit sin plats. W. är en tänkande och
smakfull konstnär, öfver hvars
uppfattning det hvilar en allvarlig värme, som
verkar välgörande på åskådaren.
Verhas, Jean, belgisk genremålare,
började sin bana med att framställa
historiska scener men öfvergick sedan till sitt
egentliga område, barnaverlden, hvilken
han skildrar med en naivetet, som är
oemotståndligt vinnande. Den mest
kända af hans taflor är "Flickskolornas revy
vid det belgiska konugaparets
silfverbröllop" (1878), der de täcka ansigtena,
porträtt alle samman, uttrycka alla nyanser
af barnslighet, från sjelfmedveten
värdighet vid det högtidliga tillfället och till
skalkaktig ostyrighet. Den präktiga
taflan har öfverallt, der den varit utstäld,
blifvit mottagen med förtjusning.
Verlat, Charles, belgisk målare af
mycken originalitet, föddes 18241 Antwerpen,
studerade vid akademien derstädes och var
äfven elev af de Keyser. Han fortsatte
sedan sina studier i Paris, var några år
direktör för konstskolan i Weimar och
blef sedan professor vid akademien i sin
födelsestad. Verlat vann ett ansedt namn
mindre genom sina i sträng historisk stil
utförda historiemålningar, hvilka man
påstått sakna djupare innehåll, än genom
sina genrebilder ur djurens lif. I dessa
målningar, hvaraf flera voro af ansenlig
storhet, var Verlat den kraftigaste realist,
och han kunde också vara humoristisk som
få. Hans teknik framträdde här i sitt
mästerskap. En djurbild sådan som
"buffel i strid med en tiger" verkar
öfverväldigande genom den rasande energi, med
hvilken djurens rörelse är skildrad. Till
Verlats bästa djurmålningar räknas,
förutom den här ofvan nämda, "Fårhund, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
