Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wright, Ferdinand von - 2. Wright, Magnus von - Wright, Wilhelm von - Wässelius, 1. Marie Jeanette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och "fredliga förhållanden" (svin och
skator, 1875), hvilka befinna sig i finska
konstföreningens galleri i Helsingfors.
På den finska tioårs konstutställningen i
Helsingfors] 1885 sågos af honom bl. a.
två präktiga kungsörnar, af hvilka den
senare (målad 1884) förtjenar framhållas
såsom exempel på huru konstnären, trots
tilltagande ålder och sjuklighet, förmått
utveckla sig i sin afskilda vrå. Wr. har
erhållit följande utmärkelser: vid
konstutställningen i Stockholm 1866
guldmedaljen "Litteris et Artibus", silfvermedalj
af konstakademin i St. Petersburg 1873,
silfvermedalj vid allm. finska
industri- och konstutställningen i Helsingfors 1876,
ett hederspris af finska konstföreningen
1879, första "mention honorable" vid den
nämnda konstutställningen 1885 i
Helsingfors och samma år en lifstjdspension af
finska staten. — Wr. är näst Knutson
och Swertschkoff Finlands äldste nu
lefvande konstnär.
2) Magnus von, född å
Haminanlaks gård i närheten af Kuopio 1805,
broder till föregående. Inträdde 1826 såsom
elev vid konstakademien i Stockholm. 1
Sverige dröjde han tre år, hvarunder han
gjorde stentrj^ckeriarbeten och teckningar
till naturvetenskapliga verk. Aren 1828
—30 offentliggjorde han tillsammans med
sin broder Wilhelm det kända
planschverket "Svenska foglar" (30 häften).
Återkommen till Finland 1829, blef han först
kartritare vid landtmäteristyrelsen, 1845
preparator vid universitetets i Helsingfors
naturvetenskapliga museum och
sedermera ritlärare vid universitetet. Vid 40 års
ålder begynte han måla oljefärgstaflor,
först foglar, sedan landskap, frukter och
etiljeben, på hvilka konstarter finska
konstföreningens galleri i Helsingfors
bevarar flere prof af hans hand. De bästa
illustrationerna i planschverket "Finland,
framstäldt i teckningar" äro af honom.
År 1857 gjorde han en konstnärlig
studieresa till Dusseldorf, och 1866 fungera- i
de han som prisdomare vid
konstutställningen i Stockholm. Vid sidan af sin
konstnärliga verksamhet bedref han äfven
ett ganska omfattande skrifställeri.
Redan 1826 hade han i Svenska
vetenskapsakademiens handlingar publicerat
"iaktagelser om flyttfoglarnes ankomst till
Finland" och året derpå om deras "ankomst
till Sverige". År 1859 offentliggjorde han
första delen af ett större arbete öfver
"Finlands foglar", hvars andra del i
omarbetadt skick utkom 1873 efter hans död.
År 1857 blef han medlem af finska
vetenskapssocieteten. Såsom erkännande af
hans förtjenster tilldelades honom extra
ordinarie pension af finska statsmedel.
Hvad som blifvit sagdt om hans yngre
broder Ferdinands konst kan äfven i icke
ringa grad tillämpas på honom, och hans
verksamhet har betydligt medverkat till
att rotfästa konsten i hans fattiga hemland.
Bröderna Wright höra ej allenast till
Finlands äldsta konstnärer, utan voro de äfven
sanna konstnärsnaturer, hvilkas medfödda
gåfvor dock i brist på tillräcklig skolning
icke erhållit den utbildning de kunnat och
väl varit förtjenta af att få.
Wright, Wilhelm von, djurtecknare,
född den 5 april 1810 i Kuopio,
öfverflyttade ung till Sverige och egnade sig
liksom äldre brodern åt teckning af
djur. Han har lemnat figurer till Sv.
Nilssons" Foglar" och Fries’och Ekströms
"Skandinaviens Fiskar", hvilka allmänt
erkänts såsom förträffliga. W., som var
kammarjunkare, blef 1839 agrée af
konstakademien och bosatte sig å Marieberg
å Oroust, der han efter mångårig
sjuklighet afled 1887.
Wässelius, 1) Marie Jeanette,
operasångerska, föddes i Stockholm d. 23 aug.
1784, iutogs som elev vid k. teatern 1793
samt anstäldes som aktris och sångerska
vid operan d. 1 april 1800. Som hennes
lyckligaste roler omtalas: Armide, Laura
i "Slottet Montenero", Sophie i "Sargines",
Constance i "Vattendragaren", Antigone
i "(Edipe uti Athen", Juliette i Steibelts
»Borneo och Juliette". Med en ovanligt
skön och klangfull stämma förenade hon
en utmärkt förmåga som skådespelerska
och var på sin tid teaterns mest firade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>