Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österlind, Allan - Österberg, Fredrik Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det för oss svenskar egendomliga i
hans sätt att se och att måla. Österlind,
som rönt starkt intryck af moderna
franska målare, har äfven utstält fina
teckningar af konstnärligt värde.
Österberg, Fredrik Theodor,
svensk skådespelare. Född 1829. Han
var först typograf och började 1847,
således vid 18 års ålder, sin teaterbana
hos J. F. Smitt. I Stockholm var han
anstäld dels vid Mindre teatern, dels vid
Humlegårdsteatern, dels vid gamla Södra
teatern (under Weselii ledning); på den
nya Södra teatern liksom på
Djurgårdsteatern (under Zetterholmska tiden) gaf
han flera gästroller. Vid teatrarne i
Göteborg och Helsingfors hade han
äfven haft anställning. Hans förnämsta
sceniska verksamhet egnades dock
landsorten, vid Oskar Anderssons och
Elfforss’ sällskap. Bland hans till
hundratal uppgående sceniska uppgifter, dem
han under sina bästa dagar ej sällan
uppbar på ett verkligen glänsande sätt,
må erinras om: Richard Sheridan,
Benvenuto Cellini, Daniel Hjort, Bengt
lagman i "Bröllopet på Ulfåsa", Gustaf II
Adolf i "Regina von Emmeritz",
Gringoire, Lidner i "På Gröna Lund",
Fredman i fru L. Stjernströms "Johan
Fredman", Rudorf i "Läkaren", Stöber i "Ur
lifvets strid", hofrättsrådet i "Huru
tiden förändrar", Richelieu i "Mondecaus",
Svärd i "Valborgsmessoaftonen" och
Rabagas. Österberg har skrifvit åtskilligt
för scenen, och hans stycken hafva
uppförts både i Stockholm och landsorten
med framgång. Först debuterade han
som dramatisk författare 1867 med
bellmaniaden "Johan Fredman och Ulla
Winblad", hvarpå följde "Under eken", "På
Tre liljor" (i Norrköping första gången
uppförda, men då gifna under den
gemensamma titeln "Tre liljor och
Hasselbacken") samt "Skrattmenniskan" (en
dramatisering af Victor Hugos roman).
Af det förstnämnda stycket är ett urval
1867 tryckt i Göteborgstidningen
Förposten. År 1876 höll Österberg i Åbo
offentliga föredrag öfver Bellman, hvilka,
att döma af denna stads tidningar,
mottogos med bifall. Han afled i Stockholm
sommaren 1878. Österberg var — skref
en hans biograf — af naturen skapad för
en annan tid och en annan plats än dem
hvilka det blef hans lott att tillhöra:
hans väldiga gestalt, hans dånande
stämma och berserkalynne hade bättre passat
åtskilliga århundraden tillbaka i stäfven
på Frithiof hin fräknes drakskepp än i
våra dagar. Hans starka lidelse, hans
glödande känsla beredde honom
visserligen segrar på den plats, som föreställer
verlden, men i den verkliga verlden, der
skördade han, både genom andras och
eget förvållande, mera taggar än rosor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
