Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första boken: Medeltiden
- Medeltidens älsta skede i västerlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttalade öppet sitt förakt och sin avsky för den antika bildningen.
Jupiter och Kristus kunde ej enas, sade han. Hans skrifter äro
avfattade på ett latin, som ingen hänsyn tar till den traditionella
stilen och utan betänkligheter följer det talade språket. Det är
medeltidens nya levande latin, som här träder fram, segrande över
det döda klassiska. Med honom togs kyrkan tillsvidare i definitiv
besittning av denna döpta massa, som från hedendomen medförde
all dess vidskepelse och dess materialism; det är nu dess anda, som
ytterst bestämmer kyrkans.
Vetenskapligheten.
Var den andliga nivån i allmänhet låg, så var
det betänkligast ställt med den världsliga
vetenskapen, vilken tidigt antog en i dålig mening medeltida karaktär. Ett
par exempel till
bestyrkande härav.
 |
Enhörningen, jungfrun och jägaren.
Ur en handskrift från slutet av 13:e årh. (Nat. bibl. i Paris.) |
Troligen redan på
300-talet skrev
Martianus Capella ett
stort verk, som
omfattade alla de sju fria
konsterna (både
trivium, d. v. s.
grammatik, dialektik,
retorik, och quadrivium,
d. v. s. geometri,
aritmetik, astronomi
samt musik), men
inneslöt denna
lärdom i en allegorisk ram, vars underlighet antydes av titeln: »Om
Mercurius’ bröllop med Philologia». Det blev emellertid flitigt
användt, ty just en sådan röra av tygellös fantastik, onyttig
allegori och torr skolvishet tilltalade medeltidens smak. För övrigt
studerade man egentligen blott de formella vetenskaperna, inte
de reella. Sina naturvetenskapliga kunskaper hämtade man ur
bestiarier och lapidarier, i vilka fabelaktiga historier om djur och
stenar användes för allegoriskt religiösa och moraliska
utläggningar. Mycket berömd var en sådan »kristlig zoologi», som
gick under namnet Physiologus, ett verk som troligen först hopsatts
i Egypten i början av andra århundradet, tre hundra år senare
översattes på latin och därefter i nya bearbetningar spriddes på
folkspråken. Här får man t. ex. veta, att liksom enhörningen låter
sig fångas av en jungfru, så vinner människan Guds öra genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 8 15:42:27 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eurolihi/1/0021.html
