Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Medeltiden - Den franska hjältedikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
troheten, modet, tapperheten, styrkan och skickligheten i
vapenyrket. Men även klokheten skattas högt och bredvid den djärve
Roland står den vise Olivier som en av de förnämsta hjältarna.
Karaktärsteckningen är synnerligen enkel och går knappast över
ett par adjektiv som de nyss anförda. Som feodalismen år
grundvalen för det samhällsskick, vilket utgör bakgrunden till tavlan, så
är ock vasalltroheten det första budet i kämpens moraliska lära,
här som annars i den medeltida sången — verkligheten var i detta
fall ej alltid så föredömlig. Men lägg märke till att bredvid
troheten mot kejsar Karl — här redan framställd såsom den
vördnadsbjudande, hundraårige patriark han i folkets minne hade blivit
— framträder kärleken till »det ljuva Frankrike». ett högst
anmärkningsvärdt drag, då patriotismen annars är ett vida yngre begrepp.
— Vekare känslor äro över huvud inte för kämpen; vänskapen
trogna kamrater emellan skildras vackert, men kärleken har här så
godt som ingen plats. I sista avdelningen berättas helt kort, att
Rolands trolovade Aude vid budskapet om hans slut bleknar och
faller ned död.
Stilen är ännu den äldre episka, enkel och saklig. Med
förkärlek användas konkreta uttryck, mycken utsmyckning vet sångaren
ännu ej av. Liknelser och andra figurer förekomma nästan ej, och
skildringen nöjer sig med ett par av de stående konventionella
formler, som tillhöra alla gamla epos. Men ett undantag göres för
allt vad som står i samband med striden; här är utförlighet på
sin plats, ty åhörarna voro ju i regeln män av facket. Så är ock
t. ex. en av de mer detaljerade skildringarna ägnad den häst en
av kämparna, ärkebiskop Turpin, rider; vi få reda på att benen
äro smäckra, låret kort, lånden bred o. s. v.
Tonen är kärv, men just sådan ger den oss den bistre kåämpen,
just så får sången övertygande äkthet. Uti sin ålderdomliga konst
blir den en vördnadsvärd portal till den stolta och rika franska
litteraturen, och om vi framhäva att denna sång är en skapelse av
det Frankrike, som undergått den starkaste germaniseringen, och
att den franska hjältedikten över huvud inte är tänkbar utan den
germanska insatsen, så skola vi å andra sidan ge akt på, att vi
redan här i Rolandssången möta ett par genomgående franska
egenskaper: sakligheten och klarheten i byggnad och i uttryckssätt,
verklighetssinnet och det säkra formsinnet.
Rolandssången följes av en tallös mängd andra
hjältedikter eller chansons de geste (av det latinska
gesta, bedrifter), naturligtvis av mycket växlande
Senare chansons
de geste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
