Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken: Renässansen - Humanismen norr om Alperna och reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
prost vid S:t Paul, märklig genom den djupa religiositet, som hos
honom enades med andlig frihet och historisk blick; han djärvdes
t. ex. tolka Pauli brev såsom uttryck av apostelns personlighet! —
Mer allmänt bekant är en annan, kanslern THOMAS MORE, som på
sistone föll ett offer för Henrik VIII:s tyranni. I sin latinska roman
Utopia (1516) lät han, med anknytning till tidens upptäcktsresor,
en sjöman berätta om det härliga landet »Ingenstädes», där fred
och rättvisa härska, där den »naturliga religionen» är statens, men
för övrigt tolerans råder, där alla arbeta och ingen lider nöd, där
det ej finnes lyx och ingen konst utom musiken, som skall
förhöja gudstjänsten — en märklig
motsats till den italienska
renässansens ideall Såsom ett
framtidsprogram på allvar var väl knappt denna
bok i sin helhet menad; mången
gång märker man en lätt ironi, för
vilken den spirituella kritiken av
samtiden är huvudsak.
Måhända voro dessa engelska
humanister i längden något för
allvarliga, för tunga för Erasmus; han
sade åtminstone, att den stad han
mest älskade var Paris, där han
efter befrielsen ur klostret framlevat
sina härliga ungdomsår, och dit han
gång på gång återvände. Till sitt
kynne är Erasmus kanske ock mest
5S0 Thomas More lik fransmännen; hans ironiska Laus
Efter on teckning av Bolbein. Stultitie (Dårskapens lov), med forn-
tidens Voltaire, Lukianos, till
närmaste förebild, lyser av intelligens, av elegans och logik och
kvickhet. Erasmus är fri från germansk sentimentalitet; dumheten är
fienden, som med alla medel skall bekämpas, okunnigheten och
tankelättjan på samma gång uppröra och roa honom — och hos
huru många av de största franska författarne återfinna vi inte dessa
drag? —I Frankrike verkade nu stora lärda som GUILLAUME BUDÉ,
vilken lyckades förmå Frans I att 1530 upprätta Collège de France
till att tävla med det medeltida universitetet Sorbonne, vilket
emellertid tills vidare behöll överhanden. Men det var ej blott vetenskapen,
som lockade Erasmus till Paris, utan hela andan där. Renässansen
i Frankrike är närmast i släkt med den ursprungliga italienska,
Tho 1ocuL Nimmodleue.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
