Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Renässansen - Den spanska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
alla dess äventyr tages inte heller, som Ariosto gjorde, som en
fantasiens fria lek, utan med djupt allvar. Denna uppriktiga hänförelse
sätter sin prägel på skildringen; gestalterna bliva naturligtvis blott
typer för tidens ideal eller dess motsatser, men berättelsen bäåres av
den äkta idealiteten. Amadis blev en verklig handbok för den
fulländade riddersmannen, och med råtta kunde Don Quijotes
kyrkoherde säga, att det var den bästa bok i sitt slag. Dess popularitet
framkallade en hel rad av fortsåttningar och efterbildningar; det
uppstod en hel ny sagocykel med hjåältarne Lisuarte, Esplendian,
Palmerin o. s. v. Då riddardikten annorstädes sjunkit ned till
folkbokens plan, fick den här ny ungdom, odlades flitigt under mera
än ett halvsekel och gick från Spanien ut över Europa.
Vid midten av århundradet fick Amadis en medtävlare.
Renässansens pastorala manér hade införts och blivit omtyckt även i
Spanien, isynnerhet genom Garcilasos ekloger efter Sannazaros
mönster. Men där tog fabuleringslusten hand om uppslaget, och ur
herdedikten uppstod herderomanen. Med sin Diana enamorada (1558)
skapade JORGE DE MONTEMAYOR en genre, som blev oerhört
populär. Sitt lyriska ursprung erkänner den genom talrikt inströdda
dikter, i vars melodiska vers herdinnan Diana och hennes älskare
Sereno och Delio klaga och smäkta. Från Amadis-genren
upptogs en del av de chevalereska äventyren, men de blevo hår mindre
fantastiska. Montemayor lade mindre an på en invecklad intrig
än på att skildra subjektiva känslor; tvivelsutan tog han ock motiv
från verkliga förhållanden. Dessa tendenser till å ena sidan
självbekännelse, å den andra nyckelroman med idealiserad skildring av
societetslivet förblevo genomgående drag hos de många
efterbildningar, som Diana i hela Europa framkallade. Genom denna sin
karaktär står genren emellan den rent idealistiska riddareromanen
och den realistiska pikareskromanen och under denna mera
moderna form var det Europa upptog den spanska idealismen.
Här nu ett prov på stilen hos Montemayor:
»Från Leons bergstrakter nedsteg den av sin Diana övergivne Sereno,
vilken av kärleken, ödet och tiden blivit så illa åtgången, att han av det
minsta lidande, vilket drabbade honom under hans olyckliga liv, väntade
ingenting ringare än döden. Icke långre gråt den stackars herden över
den smärta, varmed skilsmässan hotade honom, ej heller oroade honom
farhågan att bli förgäten; ty de olyckliga aningar, han haft, såg han så
uppfyllda, att intet hårdare slag av ödet vidare kunde hota honom
När nu herden anlånde till de gröna och glada ångar, som floden Ezla
vattnade med sina böljor, då framträdde för hans själ den stora lycka,
som han en gång där njutit, medan han ånnu var lika mycket herre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
