Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken: Sjuttonhundratalet - Frankrike: Voltaires period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
honom blott att genom ökad häftighet i stridssättet, genom ån
våldsammare smädelser, genom än högljuddare fanfarer och ån
grövre kanonad inbilla anhängare och motståndare att det
fortfarande var han som avgjorde bataljen.
Voltaire hade i sitt esprit en outtömlig förmåga att variera
formen för sina angrepp på religionen, men i grunden var hans
stridssätt alltid sig likt. och den som har läst en av de större
skrifterna av denna art, känner dem alla. Vi taga t. ex. hans
Sermon des cinquante av år 1762. Han börjar denna skrift, som
fått sin titel av en fingerad församling af femtio upplysta män, med
en bön, en »underkastelsens bön», ty vilken annan kunna vi rikta
till Gud, som redan ordnat allt? Men sen heter det: »befria oss från
varje vidskepelse; om man kan häda dig genom ovärdiga offer, så
förstör dessa skändliga mysterer. Om man kan vanära
Gudomligheten genom orimliga fabler, så må dessa fabler för alltid
försvinna» o. s. v. — en bön således om avskaffandet av den kyrkliga
läran och kulten med allt vad därtill hörer. Den sanna naturliga
religionen »är i grunden hela universets, ty vi tillbedja ett Högsta
väsen liksom alla folk, vi utöva rättvisan, som alla folk lära, och
vi förkasta alla de lögner, som folken förebrå varandra.» —
Huvudinnehållet utgöres emellertid här som så ofta av en kritik av bibeln.
Isynnerhet det gamla testamentet bereder Voltaire en ogemen fröjd.
Han godtar sig åt att genom nykter berättelse travestera historierna
om underverken, att uppvisa profetior, som inte slagit in, och att
framdraga alla oanständigheter, som där förtåljas, och alla
osedligheter, som inte minst patriarkerna låtit komma sig till last. Se på
konung David, denne Herrens smorde, som begynner som rövare
och bliven konung låter döda Uria för att bemäktiga sig hans
hustru! »Och från denne äktenskapsbrytare och mannamördare
stammar Messias, Guds egen son — vilken hädelsel» Med
förtjusning på samma gång som förtrytelse pekar han på alla utbrott av
religiös fanatism, som bringat oskyldiga död och fördärv.
Övergående till det nya testamentet ger han en mycket enkel och
lättfattlig framställning av den kristna lärans uppkomst och erinrar
sen om tvisterna mellan de olika sekterna. Vad har då
kristendomen uträttat? Jo, att folken »i alla tider strida med varandra,
strypa varandra, lönnmörda varandra.»
Frånsett den anstötliga tonen kan man naturligtvis anmärka,
att Voltaire saknar historiskt sinne och sinne för bibelns poesi.
Men den uppfattningen hade då ännu inte trängt igenom — den
var i antågande — lika litet hos Voltaires motståndare, som hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
