Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken: Sjuttonhundratalet - Frankrike: Voltaires period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
som erbjödo den högsta grad av tragik, d. v. s. ryslighet, med den
största möjliga höviskhet, »bienséance». Voltaire kom nu verkligen
närmare Racine än någon annan, så nära som en stor intelligens
och en lysande form-talang kan komma en äkta skald, och hans
Mérope, som förhärligade moderskärleken, har kallats den sista
klassiska tragedien.
Men det liv, Voltaire lyckades inblåsa i den nedärvda formen,
var hans egen tids. Han var även här en kämpe för dess idéer,
och som eposet Henriaden
egentligen blev en lärodikt
om toleransen, så bli
tragedierna det ock. Redan i
Oedipe förkunnades, att
prästerna ej äro vad de
inbilla ett enfaldigt folk,
och att lättrogenhet är
grunden för deras makt;
Iokaste slutar med
yttrandet, att hon kommit
gudarne, som tvingat henne
till brottet, att rodna. —
Mahomet ou le fanatisme år
Voltaires främsta
upplysningsdrama;
religionsstiftaren framstår där som en
skurk, vilkens hänsynslösa
passion driver en hel familj
i döden, men som sopar
igen spåren av sina
missgärningar för att folket
alltjämt må tro på sin
andliga ledares höga dygd. — Vad här måttas mot Mahomet, det
visste nog de samtida att ge sin rätta adress.
Under sådana förhållanden är det inte underligt att detta
tidevarvs största verk redan äro föråldrade i jämförelse med 1600-talets.
Corneille, Racine, Molière voro främst människoskildrare,
konstnärer, och därför äga deras verk livskraft, medan Voltaire är den
agiterande journalisten, vars bästa tankar blivit alldagliga sanningar,
medan resten har blott historiskt intresse. Låt vara att problemen
delvis ännu äro moderna, frågeställningen har dock blivit en helt
annan, och Voltaires form är för gammal.
Tragédienne i kostym.
Ur Mantzius, Skuespilkunstens Historie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
