Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den romantiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
utsikten in i nya hemliga naturkrafter. Ja, Galvani hade ju
frambragt livsryckningar i avhuggna grodlår, när han bragte dem i
beröring med olika metaller, som stodo i samband med en ledning!
Var icke förbindelsen mellan organisk och oorganisk natur funnen
här? Såg man icke in i livets hemlighet? Kände man icke
sammanhanget i naturen starkare? Teorierna togo nu fart och man
glömde ge dem stöd i experiment. Det blev en spekulativ fysik».
Naturen upptogs i Fichtes system, sedd från synpunkten av dess
lagar för det medvetna livet. Det gällde att finna »själen i naturen».
Det hela blev en poetisk-symbolisk utläggning, i vilken man såg
naturen häva sig genom stādse högre processer steg för steg upp
till själ. Naturkrafternas funktioner återspeglade själsfunktioner.
På så sätt uppbyggdes en idealistisk utvecklingslära utan verklig
hänsyn till ursprunget; man följde den stigande linjen, vari naturens
eviga verksamhet utvecklar sig genom de olika krafterna och
livsformerna. Naturens rike, nödvändigheten, förenar sig allt
innerligare med andens rike, friheten. Helt förenad är den blott i
gudstanken. En uppenbarelse finnes dock av den i konstens värld, i
konstverket är natur och ande, nödvändighet och frihet förenade.
Också här blir poesien det högsta, ja, filosofien blir ett slags
tankediktning. Den är född av poesien i vetenskapens barndom och
flyter åter tillbaka till poesiens ocean».
»
Novalis satte samma uppgift för sitt tänkande: att fatta hela
naturalltets högre liv och förandligande. »Att filosofera är motsatsen
till flegmatisera, det är att skapa, lyder ett av hans många
»fragment», och poesiens rike skulle grundas på det sättet. Så möter
han Tieck och sluter vänskap med honom en månskensnatt under
den tid då romantikerna samlades i Jena. Poesiens källor springa
plötsligt fram hos honom, till ett böljande poetiskt vågsvall blir.
allt det han hade tänkt och upplevat. Han hade känt filosofiens
stegring från liv genom död till evighet i sitt eget liv. Nu gav han
det ett poetiskt uttryck i »Hymnen an die Nacht» (1802),
prosadikter, där stämningens innerlighet har smält och präglat varje
ord, där allt är vekt och själfullt, bortdoende, och där tanken
genom motsatser lyfter sig till högre världar, varav denna synliga
blott är ett återsken. Han älskar dagen, i vars ljus allt har
liv och form, och ändå längtar han efter den heliga, dunkla,
obeskrivliga natten, som återigen är blott en skugga av den sanna
natten, evigheten. Då han låg upplöst i tårar vid sin älskades
grav, kände han sitt samband med evigheten. Den kom till honom
ur det blåa fjärran, årtusenden svunno hän, graven blev ett moln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
