Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den yngre tyska romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Schlegel lade fingret på näsan och förde det ut i luften i raka
linjer, medan han gnistrade av filosofiska sentenser, där allting
drevs till sin spets, och av nya slagord som haglade åt alla
kanter som träffande pisksnärtar. I Heidelberg på värdshuset Faulpelz
sitter Clemens Brentano, den
resande studenten med de
svarta lockarna, knäpper på
guitarren och hittar på alla
slags lustiga infall. Var
Schleglarnas Athenæum över all
måtta lärd och snillrik, så är
Heidelbergarnas »die Zeitung
für Einsiedler» (1808) gemytlig
och drömmande, folklig och
gammaltysk. På titelbladet i
dess bokupplaga stod också
» den tyske Mickel» med klara
barnaögon och ett stilla leende.
»
Helt säkert var fantasien
icke mindre vild och oregerlig
hos den nya tidens mån.
Brentano hade själv varit med i
Jenakretsen, där han var den
ende, som visste med sig själv,
att han ingenting ville». Han hade skrivit en roman »Godwi* (utkom
1801-1802) efter den romantiska ironiens bekanta recept; hjälten säger
i andra delen: »Där är den damm jag föll i på sidan 266 i första delen.»
Men de nya romantikerna läto inte sina figurer och verser dunsta
bort i filosofiska begrepp och ordmusik.
De skildrade
personerna, så att man såg och hörde dem mitt igenom alla
fantasterier. Brentano har skrivit en novell »Geschichte vom braven
Kasperl und dem schönen Annerl» (1817), som är lagd i en
gammal gummas mun, och genom hela historien hör man henne
berätta på sitt omständligt breda och utom saken gående sätt,
understundom med hela det upplevdas skarphet och knapphet. Och
intresset för det folkliga var gemensamt för alla Heidelbergarna både
för mästaren» Görres och lärjungarna Brentano och Arnim.
Görres hade varit röd republikan, men var nu
Görres
i färd med att slå om. Han blev sedan ärkekatolik och (1776—1848).
reaktionär. Han fördjupade sig nu i medeltiden och folklig litte-
* oder das steinerne Bild der Mutter.
Joseph Görres.
Efter ett porträtt av J. Settegast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
