Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Engelsk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
släkttraditioner bevarat den gamla skotska klan-känslan. Det var
genom klanfurstens, hertigen av Buccleughs mellankomst som
hans farfars far slapp att mista huvudet på grund av sin delaktighet
i Stuartupproret 1715. Farfadern levde på sin gård på landet, och
till honom kom lille Walter vid 3 års ålder för att bli botad för
lamhet i det ena benet. Han förblev dock halt, men växte upp
här på landet till en stark och hurtig pojke, och vad mera var,
kom härigenom att leva nära folket. Kärleken till Skottlands gamla
sägner, dess natur och historia slog djupa rötter hos honom och
förvandlades till en ständigt växande lidelse. Han gick i skola i
Edinburgh, studerade juridik, blev fredsdomare och sekreterare i
högsta domstolen, men hans huvudintressen samlade sig kring
gamla berättelser och gamla saker. Han samlade antikviteter, allt
han kunde få fatt i, for till avlägsna trakter för att höra folkvisor
och sägner och kom ihåg varje vers så fort han hade hört
den. Han såg de trakter, som förr varit skådeplatser för de
historiska händelserna, och genast stod hela scenen levande för
honom. Och icke bara det. Han gav sig i samspråk med herdar
och fiskare, arrendatorer och bönder, borgarfolk och ståndspersoner,
skollärare och skvallerkäringar, och han njöt av varje original han
träffade på. Och så, som han kunde berätta! Han skildrade
mordet på ärkebiskopen av S:t Andrews för sitt sällskap, då de
passerade stället för mordet, och en av dem sade att, fastän han
kände till berättelsen förut, hade han inte kunnat sova på natten.
Tysk litteratur utövade stort inflytande på honom. Han översatte
Goethes »Götz von Berlichingen». Han utgav en samling skotska
folkvisor, han studerade en oändlig massa gamla krönikor,
dammiga kyrkböcker och rättegångsdokument. Så fast stod han på
den historiska poesiens och den historiska verklighetens mark,
då han sedermera uppträdde som självständig diktare. »The lay
of the Last Minstrel (1805), Marmion» (1808), The lady of the
Lake (1810) äro friskt berättade poetiska noveller om ädla hövdingar
och sköna damer, om jakt och tvekamp, kärlek och strid och först
och sist om Skottland: skotsk stolthet, skotsk klantrohet, skotska
barder och skotska berg och skogar.
»
»
Framgången var storartad - den ena upplagan slutsåldes efter
den andra. Men sedan då Byron uppträdde och med sina renegater
och sjörövare införde smaken för den demoniske hjälten, kände
Scott att här kunde han ej upptaga kampen och gick därför över
till romanerna. Detta var hans egentliga område, och nu var hans
europeiska rykte avgjort och hans ställning som en litteraturens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
