Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den franska romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
sitt namn. Från hans ensliga arbetsrum vid Cassinigatan utgå
en oändlig mängd trådar, som knyta honom till alla sidor av livet
i världsstaden, dess tryck, dess mödor, dess njutningar och dess
fåfänglighet. Och under det hela går en ström av en gränslös
egoism. Balzacs konversation handlar alltid och evigt om det stora
temat Honoré de Balzac: Balzacs planer, Balzacs arbeten, Balzacs
åsikter, Balzac, Balzac, Balzac. Denna egoism och dess krav på
livet äro karakteristiskt olika Chateubriands. Chateaubriand
fordrade av livet de stora känslorna, spänningen och innehåll för sitt
lidelsefulla temperament eljes kände han leda för livet.
Livsleda har Balzac ej känt en minut av sitt liv; för honom är livet
tillräckligt spännande, han skulle aldrig förstå en Renés
»obestämda lidelse», han begär blott att hans egna mycket bestämda
lidelser skola tillfredsställas på det sätt han vill. Därför är hans
uppfattning av människor plump och realistisk. Helt säkert är han
mystiker, men hans mystik är av det slaget att den så att säga
kan tagas i med händerna. Materialisterna vilja förneka viljan
nej, den existerar, svarar mystikern Balzac, den är ett elektriskt
fluidum, som strömmar ut ur ögonen. Hur skall man omvända
en gammal gudsförnekare? Jo, Balzac för honom till en
sömngångerska, och genast han kommer därifrån – går han i mässan.
Hans åsikter äro fastslagna: människorna äro vilddjur, som kämpa
med varandra; samhället bevaras blott genom envälde och kyrklig
makt.
-
—
―
Strid och lidelse är det, som Balzac har sett i sin värld. De
finare, obestämda känslorna kan han ej skildra. Hans unga flickor
och hans ådla karaktärer bli schabloner, hans aristokrati och hans stora
konstnärer äro tecknade ungefär så som de stå för ett handelsbiträdes
fantasi; ej heller kan han återgiva ett landskaps stämning. Men då det
gäller att skildra medelklassens människor, underklassen, skurkar,
vidunder där är Balzac mästaren. Han ser kampens spänning i
varje detalj. Han stiger in i ett rum och mönstrar bohaget med
fältherreblick: det är materialet i livets kamp. I den fattiga
doktorsbostaden är salongen väntrum, där ser man soffan, så och så
många länstolar och andra stolar; de äro klädda med det och det
tyget, där finns konsol- och tebord, klocka under glaskupa mellan
två kandelabrar. Hur kunna gardinerna hålla så länge? de äro ju
av gul kalikå med tryckta röda rosetter från Jouy-fabriken.
Förrummet är tillika matsal. Han anar genast eländet: det är tomt
halva dagen, han förstår detta af den röda musslinsgardinen för
fönstret åt gården; han ser på väggskåpen och vet genast vad de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
