Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den engelska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
krypa och kräla i alla dessa ting, och hur han drömt sig
människorna begåvade med hans eget lynne och klingande skratt och
med hans eget lättrörda sinne och med hans eget goda hjärta.
Under det att Dickens först och främst har sin rot i
småborgarståndet och det goda enkla engelska hemmet, funnos andra, som
valde att skildra den fina världen. Vid Bulwers sida stod här
Disraeli (1804-1881), men han, som sedan skulle bli Englands
premierminister, upptog politiken i sina romaner. Hans hjältar äro av
samma slag som Bulwers Pelham, de visa sig heroiska i ett armod
som blott har tio tusen pund sterling att röra sig med
lyckligtvis ärva de sedan furstliga förmögenheter. Hela Englands politik
med dess många uppgifter rycker in i romanen, man får under
uppdiktade namn en hel rad porträtt av tidens storheter. Särskilt
gjorde Disraelis Coningsby» lycka; i den förkunnades en hel
romantisk politik, för vilken fursten betydde övermåttan mycket
och parlamentet övermåttan litet och där det gamla konservativa
partiet fick sin dom.
―――
William Makepeace
Thackeray
1811-1863.
Den, som helt igenom blev adelsvärldens satiriker var Thackeray.
Han var ett år äldre än Dickens och började
liksom denne som humorist. Men hans humor
var både bittrare och mera agressiv än Dickens’..
Thackeray parodierade kvickt samtidens firade
novellförfattare, särskilt gjorde hans parodi på
Disraelis Coningsby stor lycka. Från att rikta hånet mot
böckernas ideella adelsmän gick han över till att
göra ett vasst angrepp mot verklighetens. Detta skedde i hans berömda
porträttgalleri »The book of snobs (1848). Ordet snobb är engelskt,
själva begreppet allmänmänskligt, och Thackeray förklarade
betydelsen av ordet genom den berömda satsen: »Snobb är den som på ett
tarvligt sätt beundrar tarvliga ting.» Man hör genast, och däri består
fördelen, att i denna förklaring kan inläggas allt möjligt. Thackeray
har också noga begagnat sig av detta. Det är icke en av överklassens
synder, som går honom förbi. Vi få skåda ett oändligt galleri av
idiotiskt inbilska diplomater, råa och oblyga officerare, adelsmän, som
förevisa praktrummen på sitt familjegods för främlingar och låta sin
familj leva i en smutsig bostad, på knapp kost och med dålig
betjäning; vidare få vi skåda uppblåsta och giriga andliga o. s. v.
Hovkryperi, mammonsdyrkan, klumpighet, prejeri, hyckleri alla
engelsmännens skōtesynder läggas fram, och allt utställes i
ögonblicksfotografier där varje detalj är tagen på kornet. Men
författaren gör icke allenast detta. Med fullkomligt affärsmässig
noggarnn-Vanity Fair
1847-1848, Pendennis 1850,
Henry Esmond 1852,
The Newcomes 1853
1855.
-
―――
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
