Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Romantikens slut i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
öde. Mäster Anton i Maria Magdalena är stolt över sin och
sitt hems heder, och denna sin stolthet genomför han med en
järnhård fasthet och en evigt grå glädjelöshet i både stort och
smått för att sedan fälla sin dom över andra. Men hans
karaktär blir allas õde. Sonen, som hålles så strängt i hemmet, blir
lättsinnig ute i världen. Dottern misstager sig på sitt hjärtas känslor
just emedan allt dår ute är så olika det som finns där hemma.
Hon bländas av kärlekens glans, låter förföraren få sin vilja, och
ack, hon är därvid kall som is. Och så hämnar sig hemmets ande
på dem: Clara tvingar sig till att på knä enträget be Leonhard om
äktenskap för att göra henne hederlig», fastän det ej finnes minsta
gnista av kärlek mellan dem. Den unge sekreteraren älskar henne,
duellerar med förföraren och faller. Då måste hon begå
självmord och brodern tvingas ut i vida världen; hemmets stränga ande,
som de brutit med, driver dem till förtvivlan, och den hederlige
mannen, omkring vilken det blir öde och tomt, förstår ej att
hederlighet kan lōnas på detta gräsliga vis.
En liknande strid mellan de olika sedlighetslagarna har
Hebbel skildrat i sitt mästerverk »Gyges und sein Ring (1854). Ämnet
var en anekdot ur forntiden, som en estetiserande ämbetsman visade
Hebbel i ett konversationslexikon. Kung Kandaules av Lydien, den
siste herakliden, visade för sin gunstling Gyges sin sköna hustru,
då hon höll på att kläda av sig. Förbittrad däröver ställde hon
Gyges inför valet att dräpa Kandaules eller själv bli dödad, och
efter lång tvekan valde han det första och äktade henne. Hebbel
tog detta ämne djupt allvarligt; han ansåg att det innehöll
österlandets seder i strid med västerlandets. Kandaules är smittad av
västerns åskådningssätt. Greken Gyges är hans gunstling; och han
frågar med ängslan efter vad han gäller som människa och
personlighet, och själva kungatillbedjan gör honom otrygg. Han är stolt
över att den skönaste kvinnan är hans hustru. Men vågar han
verkligen tro att hennes skönhet övergår andras? Detta tvivel pinar
honom, och vännens dom skall göra honom säker på hans klenods
värde. Och Gyges’ hänförelse över Rhodopes sköna kropp - som
han ser medan han bär osynlighetsringen skaffar honom
visshet. Men han har kränkt det heliga; Rhodope, skådad av en
frămlings blick, har efter österländsk uppfattning blivit oren. Hon, den
liljevita hustrun, har nu blott en tanke: att bli renad genom kungens
mord. Gyges måste dräpa sin vän. Och sedan drottningen
högtidligt har förmält sig med honom, stöter hon dolken i sitt hjärta.
Och greken, som kränkt den för hellenerna heliga vänskapen och
-
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
