Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Romantikens slut i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
träffande
den duktige mannen från barnkammarboken. Samma
svaghet för det hyggligt anständiga, som icke alltid är liktydigt med
det intressanta, kommer fram i romanen »Soll und Haben». Anton
Wohlfart är gossen som får premium, mönstret för det Tyskland,
som arbetar». Här börjar Dickens’ inflytande på Freytag, som
hade dennes kärlek för realiteter, men ej hans fantasi. Och när
han leder läsaren genom köpmansgården, med dess tunnor,
varubalar och lådor, bland packhuskarlar och sjåare, har han lyckats
ge en bild av denna rörliga värld, så att den reser sig som en makt
för våra ögon. Detta är det centrala i boken, här se vi framför
allt det Tyskland, som arbetar.
Freytags nationalkänsla drev honom sedan att framställa
Tysklands historiska personligheter i hans ypperliga Bilder aus der
deutschen Vergangenheit» (skriven i slutet av 1850-talet).
Emellertid invecklades den inre politiska situationen i Tyskland
genom de sociala omvälvningarna. Storindustrin och storkapitalet
började utbreda sitt herravälde, arbetarna sammanslōto sig, den
tekniska vetenskapen befrämjade de stora fabrikernas överlägsenhet,
och inom den socialekonomiska vetenskapen fick socialismen sin
store teoretiker i Karl Marx. Och i spetsen för arbetarskarorna
gick agitatorn Ferdinand
Lassalle, en glänsande
begåvning, på samma gång
arbetarnas förkämpe och aristokrat.
Dessa sin samtids svårigheter
försökte Friedrich Spielhagen
(född 1829) att skildra i sina
stora romaner
de mest
berömda äro » Problematische
Naturen (1861) med dess
fortsättning »Durch Nacht
zum Licht (1862), In Reih
und Glied» (1866), »Hammer
und Amboss (1869) och
»Sturmflut» (1876).
Han hade ögonen med
sig överallt; det hörde
samman med hans teori att
romanförfattaren skulle
begagna levande modell; hans
porträtt beundrades på sin
-
—
Gustav Freytag.
Efter en radering av Karl Stauffer-Bern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
