Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den nya riktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
skall upprättas åt denna kyrka. Och han hävdar att styrandet av
samhället har liksom vetenskapen sina tre stadier: krigarnas stadium,
militärherraväldet, juristernas övergångsstadium och slutligen, som
det sista, framtidens stadium, det industriella, där samhället styres
av dem, som skapa dess produktion.
Comte är fransman och katolik, förvandlad till positivist, och
ser sin uppgift i att samla och bringa enhet i tänkande och känsla.
Den andra positivistiska filosofen är engelsmannen Mill.
1806-1873.
Han vill göra filosofin praktisk. Filosofin skall icke
Stuart Mill bygga tankesystemer, den skall erövra en ny sanning åt
erfarenheten. Den går alltid från faktum till faktum, och
filosofin är blott läran om hur en ny sanning erövras. Alla de
definitioner, som filosofin opererar med, skola icke bilda begrepp;
antingen äro de endast namnförklaringar eller också lära de mig
något om föremålet. Således, om jag säger att guld är en metall,
säger jag därmed också, att det kan smältas. Likaså tala filosoferna
om, att sista ledet i deras slutsatser innehålles i de föregående, t. ex.
när de säga: alla människor äro dödliga, hertigen av Wellington
(som levde den tiden) är en människa, alltså är hertigen av Wellington
dödlig. Nej, sista ledet innehålles icke däri, det skall erövras. »Alla
människor äro dödliga» betyder nämligen blott: Per är död, Pål är
död o. s. v., alltså kan jag, genom den erfarenhet jag har om
människorna, säkert vänta att hertigen av Wellington måste dō.
Med tänkandets grundsatser är förhållandet till och med
detsamma; liksom Ibsen kunde Stuart Mill tänka sig möjligheten av
att 2 och 2 vore 5 på Jupiter. Vi kunna i enstaka fall förneka vår
erfarenhet, medan vi i andra fasthålla den. Vi tro gärna att det
finns svarta svanor, fastän vi blott ha sett hvita, men om någon
berättar för oss, att det finns människor, som ha huvudet under
skuldrorna och icke ovanför, så tro vi det icke. Hvarför? Jo, vi
veta genom erfarenhet att färgen i fåglarnas fjäderbeklädnad är
variabel, men att människans anatomiska byggnad är konstant.
Logikens hela uppgift blir då att härleda sanningar som vi icke
omedelbart erfara. Vi härleda dem, därför att vi mena att de
måste följa av naturens sammanhang, därför att varje företeelse
måste ha sin orsak; denna orsakslag kunna vi visst icke bevisa -
folk har trott att det funnits rena tillfälligheter i världen men vi
få använda den som arbetsprincip. För att mildra motsägelsen i
denna ståndpunkt söker Stuart Mill att göra orsakslagen så enkel
som möjligt. Orsak är endast det som ständigt går framför, verkan
endast det som ständigt följer efter; orsak är endast en avgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
