Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den nya riktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
gångsform icke finnes, kan icke alls bevisa, att den icke existerat.
Vidare påvisar Darwin, att når naturforskarna icke lägga någon vikt
vid yttre likhet eller de förändringar, som uppstått genom
korsning som artmärke, när de t. ex. räkna möss och näbbmöss, sälar
och sjökor till olika ordningar av däggdjuren, medan de däremot
lägga särskild vikt vid benbyggnaden och grundformen i det hela,
så sker detta emedan blott det erkännes som art- och släktmärke,
som visar hän på den gemensamma härstamningen. Slutligen är
- som isynnerhet Hæckel framhävt likheten mellan vitt skilda
djurarter på tidigare fosterstadier ett vittnesbörd om släktgemenskap,
och på det hela taget ger fostrets utveckling en förbleknad bild av
hela artens utveckling under de olika jordperioderna. Och de
rudimentāra organen förklarades genom utvecklingsläran antingen
vara förkrympta organ, som hos stamfadern varit utvecklade och
använda på samma sätt som hos andra djurarter, eller också blivande
nya organ. Ty Darwin trodde att arterna voro i ständig utveckling.
I ett senare verk hävdade han, att människan uppstått ur en lägre
form, en konsekvens av läran, som några trott han ej tordes draga.
Likaså hävdade han, att mänskliga känslor, deras uttryck och
mänskliga själsförmögenheter utvecklat sig av de antydningar därtill,
som man finner hos djuren.
Darwins hela genomförande av utvecklingstanken vilar på den
gamla åsikten, att naturen ej gör något språng. Men därför såg
han det mångfaldiga samlivet av naturens levande varelser som en
ständigt inbördes verkande kedja av förutsättningar och inflytanden,
och därför såg han också släkten som en samlad vilja värna om
sitt bestående och sin fortplantning, en vilja, som verkar obruten
från släktled till släktled.
Denna uppfattning av naturen som något, vilket befinner sig i
en gradvis skeende omformning under omgivningens inflytande, fick
stöd i den vändning som den medicinska vetenskapen tog, i det den
började räkna med cellen som utgångspunkt. Denna
Denna vändning
skedde genom Virchow ungefär samtidigt med Darwin (cellen var
dock upptäckt ett tjugutal år dessförinnan); ännu mer befrämjades
denna åskådning då Louis Pasteur upptäckte bakterierna och man
på denna grundval byggde en hel ny vetenskap.
Darwins idéer åstadkommo revolution i hela vetenskapen.
Liksom vid andra revolutioner i andens värld, stod det också strid
om Darwins lära. Men allt efter som de naturvetenskapliga fakta
blevo flera och experimenterna ökades, ha huvuddragen i hans
utvecklingsteori blivit mer och mer stadfästa och därigenom allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
