Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den franska naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
som var fult och rått med sig, undertryckte mycket som var fint
och ädelt, men att man ändå måste tro på livet, på kraften, på
livsdriften, som tog form av åtrå efter makt, ära, kärlek och lycka.
Raskt utvecklade han sig efter en samling rosenröda berättelser,
» Les Contes à Ninon» (1864); han måste visa livet i all dess makt
och brutalitet. Han var som Sandoz i »Verket» född vid
»sammanflytandet av Balzac och Hugo». Hugos människoåskådning och
Balzacs människoskildring, Hugos medkänsla för lidandet och
Balzacs förhärligande av kraften möttes hos honom. Men också
denna romantik skakade han av sig; visserligen finns den ständigt
på botten hos Zola, men han ville icke vara romantisk. Han ville
låta sin fantasi gå i den systematiska vetenskapens skola, och då
kejsardömet senare störtade samman vid det första nederlaget, då
kommunens vilda dagar kommo och de hederliga borgarna inte
visste bättre råd än att genast ge folket den republik de ropade
på då hade Zola sin plan färdig. Det skulle bli en hel
romancykel, »Les Rougon-Macquart», en familjs livs- och samhällshistoria
under det andra kejsardömet. Taines hela teori, både la race, le
milieu och le moment, fanns med i den. Och enligt Zolas natur
blevo miljön, levnadsvillkoren, arbetsförhållandena, tingen det mest
framträdande. I över 20 år arbetade han oförtrutet på och
fullbordade hela serien, och det är dessa Rougon-Macquart-romaner,
som utgöra den franska naturalismens huvudverk.
-
Det är historien om en familj med en äkta och två oäkta
grenar. Hos dem alla finns ett arv av nervös disposition, som
utvecklar sig på olika sätt och driver dem alla ut ur den lugna
sydfranska staden in i de stora förhållanden, vari de segra eller gå
under. Och just det andra kejsardömet frambringar de oroliga
förhållanden, där det fiskas i grumligt vatten och där livets hela
brutalitet gör sig gällande. Sammanlagt se vi sålunda i denna
romanserie hela det franska samhällets omdaning, storindustrins
utveckling och verkan, bildandet av de stora engros-affärerna,
saluhallarna, varuhusen, de stora aktiebolagen och kolgruvornas
millionföretag; vidare få vi se bōrsjobberiet, partipolitiken och
prostitutionen i hela deras ohyggliga makt.
Det viktigaste här är ej händelserna. Visserligen bliva vi vittne
till huvudhändelserna i Frankrikes historia under dessa år: vi få
vara med om planläggningen av statskuppen 1851 och slaget vid
Sedan, och vi se kommunarderna bränna Paris. Men Zola är ingen
historisk berättare. I hans böcker äro ej heller människorna det
viktigaste. Som karaktärsskildrare tecknar han blott tämligen grova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
