Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - De övriga landens nyaste litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Han känner, att det är en högre makt i deras offer, och vid
beröring med denna högre makt blir också han själv som förklarad
genom lidandet. Där varest Bourget är skärande och bitter, är
Sienkiewicz full av frid och lyftning. Bakom lidandet ligger hos
honom idyllen.
essens.
På samma sätt har han visat opartiskhet i sina historiska
romaner. De äro fulla av spännande scener och glänsande
skildringar. Och i sin »Quo Vadis», som skapade hans världsberömmelse,
kommer också ett liknande drag fram. Quo Vadis - Vart går
du? Till Rom för att korsfästas än en gång! Detta ord som
Kristus enligt sägnen skall ha talat till aposteln Petrus, vilken ville
undfly martyrdöden det är för Sienkiewicz kristendomens
kvint-Lidandets höghet den ovillkorliga plikttroheten, hur
orimlig den än kan synas det är livets högsta. Men samtidigt
vill Sienkiewicz också förstå de andra andliga makterna på Neros tid.
Han förstår forntidens skönhetsreligion i dess begränsning, han
har i dess representant, den ädle världsmannen Petronius, tecknat
den i varm och vacker mänsklighet. Till och med för Nero, den
stackars osäkra artistnatur, som genom ödets nyck göres till
världshärskare, har han ett visst sympatiskt förstående. Som historisk
skildring bleknar boken, då man samtidigt tänker på Flauberts
»Salammbô». Bilden av det gränslöst fördärvade kejsarhovet
förefaller då som oskyldiga maskerad upptåg. Men bakom alla
skildringar av fakta påträffa vi en rättfärdighetskänsla gentemot idéerna,
som vinner läsaren.
――
34.
―
II.
-
-
Bland den kristliga reaktionens författare efter naturalismen
betecknar Bourget en juste-milieu-riktning, som bekämpar
naturalismen. Han menar som Brunetière, att vetenskapen är bankrutt,
att den har tillåtit sig ett övergrepp, som hämnar sig. Där den
får råda, försvagas människornas livsinstinkt, och de bli förvillade
och olyckliga. Huysmans’ kristendom springer fram ur den
rōdglödande romantik, som också är ett element i Flauberts och Zolas
naturalism. Det flammande röda martyriet och dess under draga
honom till sig. Sienkiewicz är även romantiker, men hans romantik
är högblå. Den inre stilla storheten, den övermänskliga
självövervinnelsen är för honom kristendomens själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
