Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Elfte stunden (Septuagesima)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 SÖNDAGEN SEPTUAGESIMA.
Det är något annat märkvärdigt i denna
söndagens evangelium. När vingårdsmannen delade
ut lönen åt sina arbetare, hvarför började han med
de sista och slöt med de första? Därför att de sista
voro tacksamma, men de första voro afundsjuka
och ville ha mer. Så gör Gud ofta: han ställer de
sista först och de första sist, därför att han ser in
i deras hjärtan.
Man skall hålla sig fram, säga de världskloka.
Ja, försumma dig icke, latas icke, försof dig icke!
Men är du en af dem, som armbåga sig fram,
knuffa undan andra, tränga sig främst, pocka och
äro oförskämda, då lyckas du kanske få en god
bit, där andra bli utan, men kom då också ihåg,
att detta är icke Guds ordning! Glöm aldrig, att
Gud ställer de sista främst och de främsta sist!
Hela Guds ord är uppfylldt af varningar för den
själf klokhet, som tränger sig främst, och löften för
den ödmjukhet, som försakar sig själf.
Se, käre Gud, här stå vi små svaga arbetare
väntande på ditt torg. Hvem vill lega oss? Hvar
få vi tjäna? Den ena säger till oss: kom hit, den
andra: kom dit! Skicka oss till din vingård, käre
Herre Gud! Din vingård är för oss ditt rike på
jorden, och aldrig få vi en så god herre, som du.
Kanske komma vi tidigt till ditt arbete, kanske
komma vi i den elfte stunden. Men du är god
emot alla, du vet, att vi velat komma i tid, men
ingen har legt oss. Gif oss hvad helst du i din
godhet vill unna oss: viskola aldrig afundas,aldrig
knota. Låt oss vara dina arbetare; det är för oss
vår bästa lön. Amen.
¾*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>