Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Uppståndelsen (Påskdagen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSEN. 109
Påskdagen.
(l:sta årg. Mark. 16: 1 — 8.)
26. Uppståndelsen.
Såsom långfredagen var en stor sorgedag, så är
påskdagen en stor glädjedag, ty då har vår Herre
och Frälsare uppstått ur grafven. De kristnes
glädje den dagen är så stor, att barnen förr
brukade säga till hvarandra: i dag dansar solen, när
hon går upp. Icke tro vi, att solen går i dag upp
annorlunda än förr, men vi tänka oss, att hela
naturen i dag är glad med oss. Denna tid på
våren se vi allt lefvande i växtvärlden åter
uppstå ur sin graf i vinterdrifvan, mörkret och
kölden. Hvad är detta annat än en bild af vår
Frälsares uppståndelse från de döda? Naturen
och människan äro mycket nära sammanvuxna.
De äro som kropp och själ, och kroppen känner,
när själen är glad.
Bland judarne var en rik rådsherre vid namn
Josef af Arimatia, en god och rättskaffens man,
som i hemlighet var vår Frälsares lärjunge och
icke samtyckt till hans död. Han begärde och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
