Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 41. Afguden Jag själf (4:de sönd. efter Tref.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFGUDEN JAG SJÄLF.
177
Gud skulle hämnas allt ondt, som människorna
gjort, hvad blefve det då af oss alla och
mänskligheten?
Därför har Jesus så strängt lagt oss på hjärtat
den femte bönen i Fader vår, för att vi aldrig må
tänka på att bedja Gud om förlåtelse, utan att vi
på samma gång förlåta dem, som äro oss skyldiga,
och förlåta af hjärtat.
Sedan lär oss Jesus att aldrig gifva något med
ett halft hjärta. Vi skola aldrig gifva motvilligt
eller för att andra må se det och sedan berömma
oss. Gud älskar en glad gifvare. Och det, som
vi gifva med gladt hjärta, det få vi ganska säkert
en gång igen, om än aldrig med samma gåfva, så
genom den lyckliga känslan att ha kunnat göra
andra en glädje.
Slutligen frågar Jesus: kan den blinde leda
en annan blind? Nej, då falla de båda i gropen.
Och till afguden i vårt hjärta säger han: du, som
tror dig vara så felfri, hvarför säger du till din
broder: du har en sticka i ditt öga; håll, jag skall
borttaga stickan! Och så har du själf en hel
bjälke i ditt öga! Du skrymtare, tag först bort
bjälken ur ditt öga, och se sedan till, om du kan
borttaga stickan ur din broders öga!
O, den själfkloke, den egenkäre afguden, han
är ständigt så villig att rätta andras fel och
märker ej, att han själf släpar med sig en hel
grof timmerstock! Vi måste ju skratta åt hans
stora hjälpsamhet, men då få vi också taga oss
till vara att ej göra som han. Alltid skola vi
minnas, att med det mått, som vi mäta, skola
andra mäta oss. Aldrig kan vårt mått jämföras
12. — Evangelium för barnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
