Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
för de gamle helt och hållet okändt bevisningssätt, skulle
naturvetenskapernas storartade upptäckter varit omöjliga. Den filosofiska
skepticismen af Hume och Kant har gifvit uppslag till den nyare
metafysiken och etiken. I samma mån alltså som människan uppfostras
i den induktiva skolan, aflägsna de sig från dessa teologiska system,
som framställa hvarje fall af tvifvel som syndigt, söka behärska
förnuftet medelst känslor och intressen, samt göra till sitt hufvudsyfte
att omintetgöra möjligheten af ett fullt opartiskt omdöme.
William Hartpole, LecJcys Sittengesclnchte Europas.
3.
Skepticismen som förelöpare till sociala framsteg.
Ehuru således förvärfvandet af ny kunskap är den nödvändiga
föregångaren till hvarje framåtskridande, måste dock detta förvärfvande
själft föregås af kärleken till forskning och därför af tviflets anda,
emedan det utan tvifvel ej finnes någon forskning och utan forskning
ej finnes något vetande. Ty vetandet är ej en overksam och passiv
princip, som kommer till oss, antingen vi vilja eller ej; det måste
sökas, innan det kan erhållas; det är frukten af mycket arbete och
därför äfven af stora uppoffringar. Det är enfaldigt att tro, att
människor skola underkasta sig arbete och göra uppoffringar för ämnen,
hvarom de tro sig veta alldeles tillräckligt. De, som ej känna
mörkret, skola aldrig känna behof af ljuset. Om vi i någon fråga
hunnit till visshet, forska vi ej vidare däruti, emedan forskningen
skulle bli gagnlös eller måhända farlig. Tviflet måste komma
emellan, innan forskningen kan börja. Här ha vi således tviflandets
handling såsom upphofvet eller åtminstone som den nödvändige
föregångaren till allt framåtskridande. Här ha vi denna skepticism, hvars
blotta namn är en styggelse för ignoranterna, emedan han stör deras
maklighet och belåtenhet och rubbar deras kära vidskepelser, emedan
han pålägger dem mödan att forska, och emedan han tvingar till och
med tröga förstånd att fråga, om sakerna verkligen äro sådana, de
vanligen antagas vara, och om allt, som de från sin barndom lärts
att tro, verkligen är sant.
Ju mer vi undersöka denna skepticismens stora princip, dess
tydligare skola vi inse den omätliga rol, han spelat i den europeiska
civilisationens utveckling. För att nu genast uttala, hvad sorn i
denna inledning skall fullständigt bevisas, kan det sägas, att vi ha
skepticismen att tacka för denna forskningsanda, som under de båda
senaste århundradena småningom vunnit insteg i alla möjliga ämnen,
reformerat hvar enda gren af praktiskt och spekulativt vetande, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
