Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
under en föregående och som omedelbar orsak till hennes tillstånd
under en följande. Lag och händelse skulle blott vara andra
benämningar på mekanisk nödvändighet, Jå, det låter tänka sig ett
framtidsplan inom naturforskningen, där hela världsordningen blir framstäld
genom en matematisk formel, genom ett ofantligt system af
simultana differentialskillnader, hvaraf hvarje atoms plats, rörelseriktning
och snabbhet i världsalltet i hvarje tidsmoment framginge. "En
ande —• säger Laplace — som för ett gifvet ögonblick kände alla
krafter som besjäla naturen och de föremåls inbördes läge, af hvilka hon
består, skulle, om han eljest vore nog omfattande att underkasta allt
detta en analys, i samma formel fatta de största himlakroppars
rörelser och den lättaste atoms, intet skulle vara honom ovisst, och det
förflutna liksom framtiden vore för hans blick såsom närvarande.
Det mänskliga förståndet erbjuder, i den fulländning det har förstått
gifva astronomien, en svag bild af en sådan ande."
.Z£. du Bois-Reymond: Om natur forskning ens gränser.
\ upptäckterna har filosofien en borgen för sin sanning.
Verkningarne och upptäckterna äro liksom borgesmän, som
svara för sanningen af en filosofi. Från grekernas myckna
filosoferande och dettas utveckling till särskilta vetenskaper kan man knappt
framleta under loppet af så många år ett enda försök, som gick ut
på mänsklighetens upplysning och förbättring och tillika främjades
genom filosofiens spekulationer och lärosatser. Celsus erkänner detta
öppet och med beklagande, då han säger att först blefvo läkemedlen
upptäckta och sedan begynte människorna filosofera däröfver och
utforska orsakerna; men aldrig hade man från filosofien och
kunskapen om orsakerna upptäckt eller hämtat läkemedlen. Det kan därför
icke förvåna att man hos Egypterna, hvilka visa dem gudomlig ära,
som uppfunnit något nytt, se flera bilder af de oförnuftiga djuren än
af människorna. Ty djuren hafva i sin naturliga instinkt
åstadkommit rnånga upptäckter där människorna med sitt tal och sina
slutledningar uppnått intet eller föga. Till och med kemikern upptäcker
mycket, icke i följd af konst eller teori utan af en händelse och
genorn en viss omväxling i sina försök, liksom en handtverkare. Ty
det han har tänkt öfver sina försök, mera stör dessa än
understödjer dem.
Såsom det nu heter i religionen att man visar tron med sina
gärningar, så kan man ock träffande säga om filosofien, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
