Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - C) Huru människoanden hemfaller åt materialism och panteism - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ker sanningen och gäckar mig (visheten). Och likställda honom äro
alla som söka mig icke för min egen skull eller af kärlek till den
högsta dygden eller af kärlek till Gud, som thronar öfver hvarje
Zeus och hvarje himmel, utan söka mig för penningar eller ära eller
för att sälja mig för slem vinning; söka mig icke så mycket för att
veta som för att synas visa och hvilka häckla och nagelfara andra
och af afund öfver andras lycka upphäfva sig till stränga censorer
och domare. De första af dessa äro stackare, de andra fåfänga, de
tredje elaka och lågsinta. Men de som söka mig blott för att
uppbygga sig själfva, äro kloka, de, som ära mig för att förbättra andra,
mänskliga; de, som söka mig rätt och slätt för min egen skull, äro
vetgiriga, men de, som söka mig af kärlek till den högsta och
förnämsta sanningen, äro visa och följaktligen lycksaliga.
G-iordano Bruno. So spassio della bestia trionfante. Efter tysk öfv.
B. Egoismens och vanans betydelse för tro och forskning
l.
Egoismens betydelse i trossaker.
Hvar och en förkastar såsom stridande mot förnuftet och
sanningen det som motsäger hans väsen, hans individualitet, hans kärlek
till det egna jaget; den stora skilnaden är blott att den enes
individualitet är mera universel, den andres mera inskränkt. En hvar
släpper icke in mera ljus i hufvudet än hvad som är förenligt med
hans egenkärlek och sinnesro. Människans förnuft är alltid hjärtats
lydige tjänare. Hvad människan önskar, det föreställer hon sig som
varande och demonstrerar a priori ur förnuftet såsom nödvändigt.
Fömuftssanningarne ändra sig endast om människornas önskningar,
hjärtan och behof ändras. Det supranaturalistiska, fantastiska hjärtat
har supranaturalistisk, det sinnliga, reela hjärtat sinnlig åskådning.
Därför tillerkänna vi också med glädje och utan betänkande
gudomlighet och sanning åt den mening, som säger oss något smickrande
och behagligt, alltså motsvarar vår egenkärlek, men förkasta all
auktoritet och giltighet hos deri mening, som strider mot våra
önskningar, det är vår egoism.
Feuerbach Sämtl. Werke UL 344.
2.
Vanans betydelse i trossaker.
Förnuftssanningar kallar man vissa satser, som man utan
undersökning håller för sanna och orn hvilka man tror sig så fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
