Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
främjar hans salighet (Matt. 6, 33). Ord mätta icke själen, men ett
fromt lif vederkvicker sinnet, och ett rent samvete föder stark
tillförsikt till Gud.
Ju mer du vet och ju bättre du förstår, desto strängare varder
du dömd, om ditt lif icke varit i samma förhållande heligt (Luk. 12: 47).
Därför förhäf dig icke öfver hvad du vet och kan, utan var fastmer
i räddhåga för den kunskap, dig förlänats.
Tycker du dig känna och godt nog förstå många ting, så vet
dock, att mycket mer finnes som du icke förstår. Afstå från
högtflygande tankar om ditt vetande och erkänn fast hällre din
okunnighet. Hvad har du för skäl att ställa dig framför andra, då många
finnas lärdare än du och mera förfarna i lagen? Vill du lära dig att
veta något till gagns, så ligge det dig om hjärtat att vara okänd
och i världen ansedd för intet.
Thomas a Kempis, Öfv. af E. Bergman.
3.
.Då bland de naturföreteelser, om hvilka vi icke behöfva äga
någon kunskap, finnas sådana, hvilkas egentliga väsen vi icke kunna
genomtränga, är det kanske icke så illa att människoanden sväfvar
i villfarelse i somliga fall såsom t. ex. när man tillskrifver månen
väderlekens växling, sjukdom m. m. Det är en allmän sjukdom hos
människor, att vara fulla af vetgirighet efter ting, om hvilka man
intet kan veta. Och jag vet icke, om icke den villfarelsen, vi äro
underkastade i fråga orn naturens värld, är för själen ett mindre ondt
än den otillbörliga och onyttiga nyfikenheten.
Pascal: Pensées.
4.
Hvad är att invända mot Kristi uppståndelse och aflelse af den
helige Anda — mera än mot själfva skapelsen i dess helhet? Är
det då större konst att ånyo frambringa en människa, eller hvilken
varelse som hälst, än att göra detta för första gången? Och om man
aldrig hade sett något slags djur t. ex., skulle man väl då kunna
gissa sig till, att de frambringas genom tvänne köns samverkan.
Pascal: TanJcar, Öfv. af Modin.
5.
För ditt eget intresses skull bör du vinnlägga dig om att finna
sanningen. Ty om du dör utan att åtminstone kommit på rätta
spåret till sanningen, är du förlorad. — Men, torde du invända, hade
Gud bestämdt velat, att jag skulle lyda honom allena, så borde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
