Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ena sidan, och det rena, förutsättningslösa vetandet på den andra.
Här är tvärtom en dubbel motsats, i det att tro med motsvarande
vetande står emot en annan tro med motsvarande vetande. Det är
icke en strid emellan tvänne, utan emellan fyra, i det att det är två
förenade, som kämpa på hvar sin sida. Att allt mänskligt vetande
måste uppbäras af en tro, tillhör mänsklighetens begränsning, hör till
våra villkor såsom skapade andar, till det kreaturliga i vår existens, i
det att vi icke såsom Skaparen kunna frambringa vårt vetande af oss
själfva, utan måste stödja oss på ett gifvet, hvilket såsom grunden
för vårt tänkande aldrig fullkomligt går upp i vårt begripande. All
vetenskap går tillbaka till vissa första antaganden (postulater),
hvilkas sanning icke kan oss påtvingas genom någon demonstration,
utan blott omedelbart är klar i sig själf, och endast kan fattas i en
omedelbar visshet; men detta är just tron, ehvad det nu är en
religiös tro, eller en vetenskaplig tro. Den strid, som äfven föres i
våra dagar om kristendomens sanning och om värdet och
berättigandet af en teologi, är icke blott en strid om de begrepp, i hvilka
människorna hafva försökt att framställa sanningen, utan är i
djupaste mening en strid om den mänskliga vissheten i förhållande till
kristendomen. Men då vissheten, särskildt om den religiösa
sanningen, är betingad af människans personliga förhållande till densamma,
af människans vilja, så skall enighet aldrig kunna åstadkommas på
den teoretiska vägen allena.
Naturalismen hvilar på trosartiklar, som ingalunda äro
bevisade, utan tjäna såsom förutsättning ’för hans bevisning. Såsom den
första af hans trosartiklar kan nämnas: att den nuvarande naturen
är densamma, som den varit af evighet, att aldrig någon slags
förstöring eller irrationalitet har inkommit däri, och att denna natur
är den enda tänkbara. Detta har emellertid aldrig blifvit bevisadt,
och ingen skall kunna bevisa nödvändigheten af naturens nuvarande
inrättning, hvilket också medgifves af betänksamma naturforskare.
Man sluter utan vidare ifrån verkligheten till nödvändigheten, och på
denna blinda tro bygger man sin världsåskådning. Likaledes kan
man anmärka, att den s. k. "exakta vetenskapen" är full af
hypoteser, som förvandlas till trosartiklar. Vi erinra om tron på
atomerna, hvarmed man uttalar en visshet, en öfvertygelse om ting,
som man icke ser. Ty hvem har väl sett en atom? Hvem har
sett en evig atom? — På samma sätt förhåller det sig med tron
på materien. Visserligen se vi ting, som vi kalla materiela; men
materien själf, den eviga materien och dess oändliga delbarhet har
ingen sett. Likaledes tron på den oändliga, begynnelselösa tiden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
