- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
43

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43
Att räcka tänkandets kalk åt den tänkande människan, att.åt alla
meddela begreppet om Gud som ett lifselixir, att låta samvetet och
vetandet förbrödra sig hos dem, att göra dem rättfärdiga genom denna
mystiska förbrödring, detta är den sanna filosofiens uppgift. Moralen
är sanningens utslående i blom. Betraktelsen leder till handling.
Det absoluta måste vara praktiskt. Så upphör hon att vara en
ofruktsam kärlek till vetandet, och så blir hon det enda högsta sättet för
mänsklighetens förenande, så blir hon från filosofi upphöjd till religion.
Victor Hugo.
2.
Böra vi gladas åt vetenskapens pånyttfödelse?
Redan den gamla sagan vet, att en mot människorna fientlig
gud var uppfinnare af vetenskapen. Hvad skulle vi företaga oss med
konsten, om vi ej hade yppigheten, som uppammar den? Hvartill
skulle rättskunskapen tjäna, om ej mänsklig orättrådighet funnes?
Hvad vore historien utan tyranner, utan krig, utan
sammansvärjningar? Månne vi makligt skulle hängifva oss åt filosofiska
betraktelser, om hvar och en tänkte på sin plikt, på sitt fädernesland, på
de lidande, på sina vänner? Men äro vetenskaperna fåfängliga till
sina ämnen, så äro de dock i vida högre grad farliga till sina
verkningar. Sägen mig dock, I upplyste tänkare, I, som upptäckt för
oss de kretsande världarnas hemligheter. I, som tagit reda på själens
säte och väsen, I, som ransakat naturens under, sägen mig dock,
om vi utan edra lärdomar skulle vara mindre talrika, mindre väl
styrda, mindre blomstrande och mera fördärf våde? Tvärt orn.
Innehållslösa ordkonstnärer komma från alla håll och undergräfva trons
grund samt förstöra dygden, och likaså gynna de yppigheten,
hvilken emellertid blifvit alla staters fördärf. Vetenskap och konst
äro ensamma skuld därtill, att förmågan sättes högre än dygden.
Man frågar icke mera, om en människa äger dygd, utan om hon
äger snille; man frågar icke, om en bok är nyttig utan om den är
väl skrifven. Vitterlekaren blir rikt belönad, under det en ärans
man får gå med tomma händer. Det gifves tusen belöningar för
vackra tal, men ingen enda för vackra handlingar. Vi hafva
naturforskare, geologer, kemister, skalder, musiker och målare; men vi
hafva inga goda medborgare, och orn det ännu gifves en och annan
sådan, så äro dessa spridda i enstaka landsändar, där de lefva i
armod och förakt. Äro våra efterkommande icke ännu dåraktigare än
vi själfva, så skola de lyfta händerna mot himmelen och utropa:
Allsmäktige Gud, befria oss från våra fäders upplysning, led oss åter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free