Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:7
ningar öfver forntidens blinda trefvande efter sanningen af dem, som
icke hade något annat ljus än detta, än naturens ljus. Mäktigt,
betydelsefulla och gripande som dessa bemödanden voro i sin
framgång, blifva de vida mera betydelsefulla och gripande, då de
misslyckades. Ty de misslyckades. Man behöfver nu ingen filosofi
för att utröna lämpligheten eller olämpligheten af naturreligionen.
För oss, som aldrig skulle kunna afväga henne riktigt i sanningens
vågskålar, har hon blifvit vägd på erfarenhetens våg och befunne»
för lätt. Deismen är den religion, som man lättast tillägnar sigr
men som man har svårast att behålla. Individer hafva hållit fast
därvid; nationer aldrig. Sokrates och Aristoteles, Cicero och Epiktet
hade en deistisk religion; Grekland och Rom hade ingen sådan.
Och äfven om denna religion får skenbart fast fot i människornas
sinnen, förråder sig dock dess osäkra ståndpunkt förr eller senare.
Stundom har deismen urartadt i det galnaste mångguderi, stundom
åter i den mast oblyga ateism. "Det är ett otvifvelaktigt
sakförhållande, att på yttersidan orn den särskilta uppenbarelsens område
människan aldrig har kunnat erhålla en sådan kunskap om Gud, som en
ansvarig och religiöst anlagd varelse tydligen fordrar. Den hedniska
visdomen kom äfven i sin högsta blomstring helt och hållet till korta
vid uppfyllandet af ett sådant arbete, som att skapa en rätt afsky
för synden, styra lidelserna, rena hjärtat och förädla umgänget mellan
människorna" *).
Hvilken slutsats skola vi draga häraf, om icke den, att denna
stackars svaga låga aldrig var afsedd att ensamt gifva det ljus, vid
hvars sken människorna skulle tyda universums gåta. Så
ogenomtränglig och så aflägsen är denna gåta, att ett sådant flämtande
ljus-blott gör mörkret ännu djupare. Tänk, om detta icke egentligen
vore något ljus, utan blott en del af ett ljus — kolspetsen,
kalk-skärfvan, reflektorn i den stora lanterna, som innehåller världens ljus?
H. Drummond : Naturens lagar i andens värld.
6.
Naturvetenskapens och religionens beröring.
Betrakta för ett ögonblick en samvetsgrann arbetare på
naturvetenskapens område och se, huru nära han är att på forskningens
väg finna Gud. Iakttagaren är D:r Huxley. Han står och blickar
ned i tuben på ett starkt mikroskop. Helt nära intill linsen har han
lagt ett litet grand af något, som, säger han oss, är ägget af ett
*) Prof. Flint, Theism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
