Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - B) De äldre kulturfolkens - a) Kineser - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
inan icke se, blott den stilla utbredda sjön fanns och däröfver
himmelen. Gudomliga väsenden sväfvade som ljusstrimmor öfver
vattnen. Deras stämma förnams, då de eftertänkte och rådslogo, och
•då gryningen inbröt syntes människan. Då utgick till vattnen bud
•att draga sig tillbaka, jorden tillreddes att bära frukt.
77Ty vi kunna icke — sade de — få ära och pris; förrän något
-mänskligt väsen skapats."
"Varde Jord!" sade de, och jorden vardt bildad!
Därpå följde djurvärldens skapelse och gudarnes villfarelse, då
«de befallde djuren att nämna dem vid namn och ära sitt upphof.
Då sade gudomen till djuren: "I skolen förvandlade varda, emedan I
icke kunnen tala. Vi hafva ändrat edert tungomål. I skolen hämta
•eder näring i skogarne och hafva eder hemvist i klyftorna, ty vår ära
är icke fullkommen och I tillbeden oss icke. Dock skola sådana väsen
framkomma, som skola lofprisa oss."
Så följde människans skapelse. Hennes kött var af jordens
•stoft. Men människan var utan kraft och fasthet, trög och svällande,
kunde icke lyfta sitt hufvud, hennes anlete var sorgset och fast hon
Ägde förmåga att tala, var hon utan förstånd. Och snart hade hon
försvunnit i vattnet.
Och gudarne rådslogo för andra gången, huru de skulle kunna
•skapa väsen som tillbådo dem. Efter några magiska ceremonier
blefvo människorna skapade af trä och mångfaldigades. Men de hade
intet hjärta, intet förstånd, ingen aning om sin Skapare. De upplyfte
icke sitt hufvud till sin upphofsman, och de sköljdes bort af
vattnets vågor.
Då följde en tredje skapelse, mannen blef skapad af ett träd,
•som hette tzité, och kvinnan af ett strå på marken, som hette sibac.
Äfven dessa tänkte och sade ingenting om Honom, som bildat dem,
och de blefvo likaledes tillintetgjorda. Hela naturen — djur, träd,
stenar — vände sig emot människan för att hämnas den
vanskap-lighet de lidit för hennes skull, och den enda kvarlefvan af denna
tidigare race består i små, ännu i skogarne lefvande apor.
Max Muller: Essays.
B) De äldre kulturfolkens naturuppfattning.
a) Kineser.
Urkraften, Jang, och urmaterien, Jin, äro enligt den kinesiska
världsordningen de yttersta principerna för all verklighet. Tschen-tse
härledde urkraften och urmaterien af en och samma urprincip. Ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
