Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - B) Judisk och kristlig spekulation - 1. Filo från Alexandria - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera gick hans bemödande därpå ut att finna den rätta förmedlingen
emellan hellenisk och gammaltestamentlig visdom, hvilket väl dock
ej gick för sig utan att göra våld på skriftens bokstaf. Filo stod
med hela sin öfvertygelse på den judiska uppenbarelsens mark. Från
Abraham, från Moses och profeterna härleder sig enligt honom all
kunskap orn Gud, äfven grekernes, hvilka därifrån hafva lånat det
djupare innehållet i sin vishet. Moses är och blir för honom den
gudomlige profeten, som står högt framom alla andra. Visserligen
måste dock Moses låta sig behaga att omklädas i den grekiska
filosofiens dräkt. Skriftens bokstaf uppskrufvas genom allegorisk
förklaring till ett organ för filosofiska idéer, ända till dess allt, hvaraf den
grekiska visdomen kunde taga anstöt, i synnerhet allt, som neddrager
Gud inom ändlighetens sfer, blifvit utjämnadt. Den naiva
föreställningen om Gud, sådan den anstår den barnsliga tron, måste vika för
en spekulativ teologi, som söker att förmedla det evigas förhållande
till världen och till mänskligheten genom idéer, hvilka träda i det
historiskas ställe. Ibland dessa intager historien om logos (det
gudomliga förnuftsordet) ett af de viktigaste rummen. Till hvilken
grad denna logos-idé inverkat på den kristliga teologiens utbildning,
och i synnerhet på affattandet af det fjärde evangeliet, hvilket
begynner med logos, som i begynnelsen var när Gud och var Gud själf
— det är en fråga, som ännu i dag sysselsätter de lärde, och som
ännu icke är till fullo utredd. En släktskap dem emellan kan
svårligen förnekas, om ock en gradbestämmelse måste gestalta sig olika,
allt efter de olika synpunkter, som göras gällande. Redan en
gammal kyrklig sägen sätter Filo i förbindelse med aposteln Petrus och
finner det icke osannolikt, att han känt och hyllat de apostoliske
männen. Af den kristna kyrkohistoriens fader, Eusebius, framställes
han ock såsom en man den där varit väldig i ord och ägt
vidtomfattande kunskaper och djupa insikter i den heliga skrift.
Hagenbach, Den kristna kyrkans hist.
2.
Gud måste tänkas såsom inneslutande i sig allt vara och all
fullkomlighet; han är hela tillvarelsens yttersta orsak; all den
verklighet och fullkomlighet, som tillkommer de ändliga varelserna, har
i honom sitt upphof; han är öfverallt i världen närvarande med sin
kraft, ehuru han ej själf är i rummet eller det kroppsliga.
Matenen är af begynnelsen det Gud motsatta, det icke-varande
(fii] ov\ det passiva och formlösa, källan till all brist och
ofullkomlighet och till det onda. Då Gud sålunda icke kunde tänkas träda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
