- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
94

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - C) Kosmologien enligt nyare tidens filosofi och naturvetenskap - a) Spekulativ-panteistisk uppfattning - 2. Gottfried Wilh. v. Leibnitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94
stoftkornet ända upp till Gud, är monad. Men ehuru monaderna
väsentligen bestämma sig själfva utur sig själfva, så står dock hvarje
monad tillika i förhållande till världen uti den världsföreställning, som
den bär uti sig. Men denna världsföreställning är icke en bestämdhet
utifrån — monaderna, säger Leibnitz, hafva inga fönster —;
förhållandet till världen är ett förhållande inifrån. Är nu hvarje monads väsen
själfbestämning, så följer däraf, att graden af denna bestämmer dess
ställning i universum. Gud, den absolute monaden, är absolut
själfbestämning. Graden af världsförnimmelse går hand i hand med
graden af själfbestämning. Hvarest lifvet ännu drömlikt slumrar,
såsom i stenen, är ock världsmedvetandet konfust, utan särskiljande
af det enskilda, Men ju fullkomligare lifvet är, desto klarare är ock
världsmedvetandet. Människans kropp är en samling af monader,
hvilka sammanhållas af själsmonaden, såsom bisvärmen af dess
drottningbi. Människosjälens monad är ande, andens grundkrafter
äro vetande och vilja. Fri är människan i viljandet, så vidt som
hon icke bestämmes af något utifrån gifvet eller af godtycke, utan
af förnuftsgrunder. Dessa åter äro ingenting annat än de
ursprungligen i henne anlagda viljedispositionerna. Sålunda är icke blott
kroppens, utan äfven själens funktioner mekaniska yttringar af utifrån
gifna anlag, liknande rörelserna hos en automat. Den allt
bestämmande makten är alltså den förutbestämda ordning, enligt hvilken
alla särskilda momenter harmoniskt gripa in i hvarandra: harmonia
prcestabilita. Kahnis: Protestantismens inre utveckling.
Harmonia prcestabilita. (Den förutbestämda världsharmonien).
Universum är summan af alla monader. Hvarje ting, allt som är
sammansatt, är ett aggregat af monader. Äfvenså är hvarje kroppslig
organism icke en substans, utan många substanser, en mångfald af
monader, i likhet med en maskin, som ända in i sina minsta delar
består af maskiner. Hvarje monad är ett föreställande väsende;
tilllika äro alla sinsemellan olika. Denna olikhet kan därföre blott bero
på en olikhet i föreställningen; det ges så många olika grader af
föreställning, som det ges monader, och dessa grader låta fixera sig
i vissa hufvudafdelningar. En hufvudsynpunkt för indelningen af
föreställningarne är skillnaden emellan ett oredigt (konfust) och
tydligt (distinkt) vetande. En monad af lägsta ordningen (monade toute
nue) är således den som blott föreställer sig något, inbillar sig något,
det vill säga, som står på trappsteget af den mest förvirrade kunskap.
Leibnitz jämför detta tillstånd med yrsel eller en drömartad sömn, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free