Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - IV. Teologisk uppfattning af naturen - C) Världens gestalt enligt Cosmas Indicopleustes - D) Spekulativt — kristlig och biblisk ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
lames boning. Ofvanom firmamentet är de saligas hemvist.
Himlakropparne röra sig icke af sig själfva utan flyttas af änglar, liksom
det är dessa som ur den stora bassängen öfver firmamentet förse
världen med regn.....
A. White, The war f ar e of science.
D. Spekulativt — kristlig och biblisk ståndpunkt.
l.
Om jag hade varit hos Gud, innan han skapade världen, skulle
jag aldrig kunnat hitta på det rådet att han af intet skulle göra en
sådan rund skifva och klot och skapa firmamentet, och däri sätta ett
spänne som solen, hvilken under sitt snabba lopp upplyser hela jorden.
Icke heller att han skulle skapa en man och en kvinna. Allt detta
har han gjort oss utan vårt råd eller våra tankar. Och därför är det
rätt och billigt att vi ge honom äran äfven för vårt kommande lif
och den nya skapelsen, huruledes den bör gå till och blifva af och
låta honom allena blifva dess skapare,
Luther, Tischreden.
2.
Det sextonde århundradets dogmatici (Gerhard, Qvenstedt,
Hol-lazius m. fl.) skilja mellan en första, omedelbar skapelse (materiens)
och en andra medelbar (formens). Socinianerna förnekade en skapelse
af intet och lärde en skapelse ur en preexisterande materia. Kyrkan
däremot lärde en skapelse af intet. Angående spörsmålet orn tiden
fans före skapelsen eller Gud skapat tiden med världen, ansågo de
flesta i likhet med* Augustinus, att världen skapades med eller jämte
tiden, hvaremot de reformerta ansågo att en tid föregått. Så t. ex.
antog Alsted att Gud skapade världen om våren, men Heideggen
antog att det skedde om hösten.
3.
Nyare hypoteser.
Den senare teologiska uppfattningen har företett en brytning
mellan, tvänne teorier, den s. k. syndaflods-hypotesen och
restitu-tfiows-hypotesen. Den förra, som bestrider den geologiska forskningens
antaganden af långvariga skapelseepoker, anser att de geologiska
formationerna med sina aflagringar äro att hänföra till tiden efter den
i l Mos.-B. l kap. omförmälta skapelseprocessen äfvensom att de i
bergen inbäddade petriflcaten härleda sig från den stora syndafloden
(l Mos. 6—9 k) med dess jordrevolutioner. Såsom representanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
