Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - I. Allmänna betraktelser - 10. Humanitetens religion - 11. Det allmänna rättsmedvetandet - 12. Om det gifves folk utan religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
skall höja sig, den enda, som kan blifva allmän, den enda, som är
värdig en Gud och som bär sanningens insegel i sig. Hvarje annan
dyrkan bär prägel af människofund, bedrägeri och lögn. Det är en
rättvis och god Guds vilja, att jordens söner skola vara lyckliga och
hafva sin glädje i sådana nöjen, som låta förena sig med allmänt väl.
Detta är den sanna gudsdyrkan, hvilken filosofien skall
uppenbara för folken. Det gifves ej några andra heliga i en sådan
religion, än människosläktets välgörare, män som Lykurgus, Solon,
Sydney, uppfinnare af någon konst, af någon ny förströelse, som
dock är förenlig med det allmänna intresset, å andra sidan gifves
det ej andra fördömda än de, som hafva förgått sig mot samhället,
och som visa sig som bittra fiender till dess nöjen.
Helvetius, De Vhomme 11:
H.
Det allmänna rättsmedvetandet.
(Consensus gentium).
Yi bruka hålla strängt på den allmänna meningen, och det
gäller bland oss såsom bevis på sanningen, att något tros af alla.
Likaså sluta vi till gudarnes tillvaro bland annat däraf, att
föreställningen om en gud är inpräglad hos alla, och att det icke gifves
något folk, så djupt sjunket och så utan lagar och seder, att det
icke trodde på gudar.
Seneca : Bref.
12.
Om det gifves folk utan religion.
Man har ofta påstått, att det gifves folk, hos hvilka icke kan
påvisas något spår till religion, och man har å andra sidan framstält
den åsikt, det alla kända folk haft sina gudomligheter. En noggran
undersökning sätter utom allt tvifvel, att det ena är lika oriktigt som
det andra. Allt beror af hvad man vill förstå med religion och
gudsdyrkan, så att striden i själfva verket mynnar ut i en ordstrid.
Medgifver man äfven, hvad som dock är fullkomligt riktigt, att det fins
vilda folkslag, hos hvilka man hittills icke kunnat påvisa några
religiösa föreställningar uti egentlig och inskränkt bemärkelse, någon
tro på gudomliga väsen, så är dock därvid att anmärka, att detta är
sådana folk, orn hvilka vi i allmänhet äga en ganska ofullständig
kännedom; att vid närmare undersökning i många fall framträdt fullt
utpräglade religiösa åsikter, som i början hemlighöllos, där man förut
trott sig böra med säkerhet förneka sådana; och att slutligen vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
