Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - I. Allmänna betraktelser - 22. Religionerna och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
22.
Religionerna och kristendomen.
Under loppet af sjette och femte seklerna före Kristi födelse
företer sig en märklig tilldragelse i historien: en fläkt af religiös,
moralisk och social reform uppstod och utbredde sig från Östern till
Västern hos alla folkslag, som då voro stadda på civilisationens
väg. Oaktadt osäkerheten i tideräkningen, kan man, efter de nyaste
och pålitligaste forskningar, våga påstå att Confucius i China, Buddha
Cåkya-Muni i Indien, Zoroaster i Persien, samt Pythagoras och
Sokrates i Grekland alla lefvat inom detta tidehvarfs gränser. Så olika
hvarandra dessa berömda personer än voro, hafva de dock alla, ehuru
på särskilda sätt och i olika grader, företagit ett stort
reformationsverk på människan och på sin tids samhälle. Confucius var
isynnerhet en praktisk sedelärare, hvars styrka låg i hans förmåga att
iakttaga, hans rådslag och stränga tukt; Buddha Cåkya-Muni, en
drömmare och en mystisk, men populär predikant; Zoroaster, en på
samma gång religiös och politisk lagstiftare; Pythagoras och
Sokrates filosofer och skickliga att undervisa och samla omkring sig ett
urval af lärjungar. Utan tvifvel hafva de alla, oaktadt många
genomgångna pröfningar, ägt både makt och ära bland sina samtida.
Confucius och Zoroaster voro konungars gunstlingar och rådgifvare.
.Buddha Cåkya-Muni, som själf var en konungason, har blifvit
oräkneliga hopars afgud. Pythagoras och Sokrates bildade skolor och
lärjungar, hvilka voro en ära för människoanden. Man måste alltid
beundra dessa män för deras personliga snille och för det vackra,
som förefinnes i åtskilliga af deras tankar och handlingar. Men hafva
de verkställt hvad de förkunnade och fullbordat hvad de försökte?
Förmådde de verkligen åstadkomma någon förändring i folkens
moraliska och sociala tillstånd? Har väl mänskligheten genom dem
gjort några större framsteg eller hafva de för densamma öppnat
någon före deras tid okänd synkrets? Ingalunda. Hvilken glans än må
omgifva dessa mäns namn, huru1 stort inflytande de än må hafva
utöfvat, hvilka spår deras uppträdande än må hafva kvarlämnat,
deras makt har likväl varit mera skenbar än verklig; de hafva
verkat på ytan mera än på djupet; de hafva icke kunnat draga sina
nationer ur det lefnadssätt, hvartill dessa vant sig; de hafva icke
fullkomlig sanning, som ej här är tillfälle att bevisa. Detta påstående må
emellertid vara en nöt att bita på för upplyste män, som vilja hjälpa den
stackars uppenbarelsen till heders medelst en inflickad så kallad naturlig
religion, i hvilken merendels linnes hvarken natur eller religion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
