Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - II. Polyteism - C) Renare filosofiska åskådningar - 5. Gudasagorna och den platonska staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
bör han ock framställas, vare sig han skildras i episk eller lyrisk
eller dramatisk poesi.
Det bör han visserligen.
Är nu icke Gud verkligen god och bör han icke så framställas?
Jo det är ju tydligt.
Men intet godt är skadligt. Eller hvad menar du?
Jag tror så.
Kan väl det skada, som icke är skadligt?
På intet sätt.
Gör det, som icke skadar, något ondt?
Omöjligt, äfven detta.
Men det, som icke gör något ondt, kan väl icke vara orsak till
något ondt?
Huru skulle det vara möjligt?
Vidare! Det goda är nyttigt, eller huru?
Jå.
Således orsak till lycka och välbefinnande?
Jå.
Alltså är det goda icke orsaken till allt, utan blott till goda och
lyckliga förhållanden; till allt ondt är det oskyldigt.
Alldeles så, sade han.
Gud kan således, eftersom han är god, icke vara orsak till allt,
såsom man i allmänhet säger, utan blott till en del af det som
vederfares människorna är han orsak, till det mesta är han däremot
oskyldig. Ty det finnes i vår värld mycket mindre godt än ondt.
Till det goda skola vi icke söka någon annan orsak, men till det
onda måste vi söka orsaken i något annat, icke i Gud.
Du synes mig hafva ganska rätt.
Därför bör man icke tro hvarken Horneros eller någon annan
-skald, när han angående gudarne begår ett så oförståndigt fel, att
han säger, att två tunnor
Stå i Kronions gemak uppfylda af ödets
Lotter och skänker, den ena af godt och den andra af ondt full;
och att den, åt hvilken Zeus blandar och gifver af båda delarne,
Stundom han träfas af ondt och af lyckan han stundom förnöjes;
enen den, åt hvilken han icke blandar, utan gifver det ena oblandadt,
Honom förtär hjärtslitande nöd på den heliga jorden.
Icke heller böra vi tro att Zeus är en utdelare af ondt såväl sorn
«af godt.
Om någon säger att den kränkning af ederna och fördraget,
som Pandaros föröfvade, .blifvit åstadkommen af Athene och Zeus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
